Tycker att denna rubrik var lite snarlik den som var för några veckor sedan, sömn. Men något borde jag väl komma på att skriva om.

Jag kan inte säga att jag har den ultimata nattsömnen men jag ska väl egentligen inte gnälla eftersom jag vet personer som bara sover 2-3 timmar varje natt och även då inte får någon riktig sömn.

Men jag vet inte hur många gånger på en natt som jag vaknar och oftast vet jag inte varför jag gör det och vissa gånger när jag har vaknat så händer det att jag ligger och stirrar upp i taket hur länge som helst utan att egentligen veta varför. Blundar jag så somnar jag på en gång så då känns det ju onödigt a tt jag inte gör det på en gång.

 

Så att jag sover dåligt resluterar i att jag ALLTID ser trött ut och oftast även är det. Men det har funkat bra hittills och har faktiskt haft vissa nätter då jag fått sova riktigt bra också.

Men nu har det blivit något värre. Sitter och oroar mig omedvetet om allt som kommer att hända nu i höst, är så mycket att tänka på och även om jag kopplar bort tankarna så fort de dyker upp så ligger de ändå och gnager. Och det jag struntar i att tänka på dyker upp på nätterna när jag sover. Drömmer nästan varje natt om det som jag inte vill tänka på och det är ännu en anledning till att sömnen är så dålig.

 

Om jag fick välja så skulle jag gärna lägga mig i ett mörkt och tyst hotellrum, lika mörkt som rummet var i Hemavan när jag sov där men gärna tystare eftersom det var ganska lyhört. 

Rummet får gärna ha ett fluffigt täcke och några fluffiga kuddar och sedan ska jag få sova hur länge jag vill.

Men vem behöver ett rum när man har en stuga. Kan inte säga att jag sover 100% bra men mycket bättre än vad jag gör hemma och det räcker gott och väl för mig.

 

 

Denna vecka är temat mamma. 
Jag och min mamma bor inte allt för långt ifrån varandra men under min uppväxt så har det varit några mil emellan oss. Jag saknade henne alltid och jag tror att pappa kände sig lite stött av att jag saknade mamma så mycket och satt hulkande i flera timmar efter att bussen stannat hemma. Men hade det varit henne som jag bodde hos så hade det nog varit tvärtom, att det var pappa som jag saknade hela tiden.

Så när jag sedan skulle börja gymnasiet och flyttaded hem till mamma så kom vi inte alls så bra överens som jag hade förväntat mig att vi skulle göra. Men mycket berodde säkert på mina tonårshormoner, nybörjat förhållande med Robert, dåliga inkomster och att vi bodde granne med min bror och hans barn och dessutom hade min syster precis gjort slut med sin dåvarande kille och flyttat in hon med med sina två barn.

Tillslut tog jag mitt pick och pack och flyttade ihop med Robert.

 

En flytt var nog det som behövdes. Nu idag så har vi jättebra kontakt med varandra även om vi fortfarande kan ha våra duster men om man jämför med hur det var tidigare så är det minst 95% bättre nu.

Jag älskar båda mina föräldrar så otroligt mycket, även om jag är dålig på att säga det åt dem öga mot öga. Kanske för att det inte är något som vi har sagt i våran familj, i alla fall inte mycket. Till Robert säger jag det MINST 4 gånger varje dag och kommer säga det till mina barn minst lika mycket.

 

Min mamma är verkligen speciell. Nästan allt som man ser hemma hos henne har hon knåpat ihop själv. Hon köper/får billiga möbler som hon kapar till eller målar så att de ser ut som hon vill ha dem. Hon köper tyger, gamla gardiner, dukar m.m på second hand för lite och ingenting och gör om till överkast, hundbäddar, gardiner, stolsöverdrag, sofföverdrag m.m. Allt ser sedan ut som nytt. 
Fick jag beskriva min mamma med 5 ord så skulle dessa vara Snäll, Kreativ, Fantasifull, Fin och Envis. 
Mamma, och pappa med förstås, har gjort mig till den personen jag är idag och det är jag glad för. Jag har fått med mig många bra värderingar som jag hoppas att jag kan föra vidare till mina barn i framtiden. 

 

Hem ljuva hem. Borta bra men hemma bäst. Ja det är ju lite av det man brukar säga.

Jag är egentligen en riktigt tråkig person men jag gillar faktiskt att vara hemma. Visst mitt hem är inte det ultimata och ibland orkar jag inte städa på ett par dagar. Dessutom så har vi ju alla bin och en dålig ventilation och lite andra småfel. Men ändå så gillar jag mitt hem.

Jag gillar hur jag bara kan sitta här och inte göra någonting och ändå trivas. Jag gillar hur jag kan vara mig själv och göra det jag känner för utan att någon bryr sig. Och jag gillar hur jag kan lämna det om jag känner för det och ändå alltid kunna komma tillbaka.

Dessa saker är ju visserligen ganska självklara men det är inte ofta man tänker på hur bra man har det egentligen. Jag har alltid ett hem att komma hem till, ett hem där jag kan låsa in mig och vara ifred eller dit jag kan bjuda mina vänner och familj. 

 

Men sedan är det ju prat om att detta hus ska rivas. Det är inget som är bestämt och ska jag vara ärlig så tror jag inte att det kommer att hända. Nu har de renoverat på vinden och dessutom renoverat balkongen här. Så det känns som att en rivning är lång borta när de nu håller på att fixa till här.

Så jag får njuta av mitt hem tills den dagen kommer att vi måste flytta till ett nytt. Och då får jag njuta av att vara hemma i mitt nya hem istället.

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva under denna rubriken. Men om jag ska välja en onödig sak i min vardag som är viktig för mig så är det nog min telefon.

Jag kan ju inte säga att jag är beroende av den, skulle någon be mig att stänga av den i 24 timmar eller mer så skulle jag inte ha något problem med det. 
Men samtidigt så är det skönt att ha den för att den uppfyller så många funktioner.

*Jag kan snabbt kolla mejlen.
*Spelen och klippen på youtube funkar som bra tidsfördriv under längre bilturer och sömnlösa nätter när jag inte känner för att läsa en bok.
*Jag kan vara inne på sociala medier (helt onödigt egentligen men det är ju tyvärr så man kommunicerar i dagens samhälle).
*Jag kan fota, vilket jag gör mycket!
*Jag kan lyssna på musik, vilket jag också gör väldigt mycket tack vare Spotify och att jag har en snäll sambo som betalar premium åt mig. Nästan varje dag lyssnar jag på musik.

* Jag kan blogga, men det händer väldigt sällan att jag gör det från mobilen.

* När jag pluggade kunde jag snabbt kolla mina betyg och rättade uppdrag utan att behöva leta upp första bästa dator om jag var ivrig på at t få veta. Kunde även kolla upp vilka sidor jag skulle läsa i läroboken m.m.

* Google är i princip min bästa vän, hitta information snabbt och enkelt!

* Sedan får man ju inte glömma bort att det är en mobil. Så självklart så använder jag den till det som den ska användas till...ringa med! Även om det blir en del sms också.

 

Det jag försöker säga är att min telefon är viktig för mig eftersom den uppfyller så många funktioner. Jag behöver inte dra med mig en laptop, ingen mp3, ingen kamera, ja inte ens vårat internet om jag inte känner för det. Allt finns i denna lilla sak.
Men missförstå mig inte bara för att jag säger att den är viktig. Det är inte mitt liv och alltså kretsar mitt liv inte runt den heller. 

 

Detta var ett litet annorlunda tema för veckan.

 

Så vad gör jag en vanlig dag klockan 12.00? Som det ser ut just nu så har jag nyss ätit lunch med Robert. Antingen hemma eller på ett lunchställe som vi brukar besöka för att äta lunchbuffé.

Har vi ätit hemma så plockar jag troligtvis av bordet vid 12.00 tiden och har vi ätit där borta så har jag nyss kommit innanför dörren. Det är en väldigt händelselös tid på dagen detta. 

 

Idag klockan 12.00 så kommer jag antingen vara ute med hundarna eller på väg till mamma eftersom jag ska förbi där tvärt. Känner fortfarande att jag inte kan vara ute mer än ett par timmar. Hade egentligen tänkt gå till Sandra men eftersom jag vet att jag kommer vilja vara där länge om jag går dit så är det bättre att gå dit någon dag sedan då jag har mer tid eller rättare sagt när jag känner att jag kan lämna Torgny längre än 1-2 timmar.

 

Nu är det midsommar och vi är fullt uppe i galenskaperna, som varje år. Har blivit en del små tjafs redan men det är väl sådan man får ta när man är så många. Tror vi var 13 stycken igår och får se hur många vi kommer att bli idag.

Vi började då dagen idag med att äta sill, ägg, potatis m.m. Robert var ju så duktig och skulle koka ägg men det slutade med att han istället kokade de färdigkokta äggen som Mats tagit med sig...

Ikväll och imorgon blir det nog fisketävling, vi tjuvstartade lite smått igår men är väl mer på allvar idag och imorgon skulle jag tro. Däremot är det inte det härligaste vädret för att sitta i en båt, även om man inte ska klaga allt för mycket då solen lyser i alla fall.

 

Förutom fisketävling är det mycket mat som ska ätas. Vi har massor med kött och tillbehör så jag tror nästan att det skulle kunna föda oss alla i över en vecka framåt ;)

Men om man bortser från fisketävling och att vi kommer att äta mycket mat så vet jag inte riktigt vad som kommer att hända så därför tänker jag inte skriva så mycket mer just nu utan skriver istället ett inlägg på måndag och önskar er alla som läser en TREVLIG MIDSOMMAR!

 

Jag är ingen frukostmänniska utan jag tycker nästan att det är lite jobbigt att äta frukost. Därför äter jag ingen frukost när jag är hemma utan väntar tills Robert kommer hem på lunchen och äter med honom då istället. På helgerna så äter jag det jag känner för när jag blir hungrig.
Men förut när jag gick i skolan och nu när jag jobbar så äter jag alltid frukost för om jag inte gör det så kommer jag inte att orka och min mage kommer att låta som ett ånglok och det tycker jag är otroligt pinsamt!
Det jag brukar äta till frukost då är antingen fil/yoghurt med flingor, ett glas saft och sedan försöker jag alltid att trycka i mig en macka men oftast får hundarna dela på över halva för mackor känns som att de växer i munnen på morgonen. Och har jag mycket tid så brukar jag göra gröt.

Har kommit fram till att det är lättare att äta mat till frukost än att äta mackor, fil/yoghurt, gröt eller liknande, sådant äter jag hellre på kvällarna. Så om jag ska äta frukost så tycker jag att det är lättare att få ner lite rester från middagen dagen innan än en limpsmörgås. Men det finns såklart undantag för det också då alla dagar inte är likadana. Åt faktiskt flingor och mjölk till frukost i helgen men då hade jag iofs varit vaken i 3.5 timma innan också så hungern hade börjat sätta in.

 

 

Då var det första juni och det känns som att månaderna bara springer iväg. Denna månad ska jag även vara klar med mina studier så det är inte så länge kvar nu. Sedan får jag se om det blir en gymnasieexamen eller ett slutbetyg. Den ena av dem kräver ett gymnasiearbete men ska skriva till min studievägledare idag och höra vad hon säger om det hela.

 

Det känns konstigt att det redan nu är sommar, för det känns inte som sommar. Senast i helgen satt jag med täckbyxor på, visserligen för att jag åkte båt och det blåste litegrand men man tycker ändå att det borde bli lite varmare väder snart.

 

Jag har väl inte allt för mycket planerat inför de kommande månaderna. Men går allt som jag vill nu med min inkomst så hoppas jag att få vara ledig i sommar. Förra året jobbade jag konstant mellan maj-augusti och från augusti och framåt har vi haft en del jobbiga månader så en sommar tillsammans med Robert utan måsten är något som jag verkligen behöver nu för att kunna koppla bort lite tankar och ta nya tag till hösten igen då jag ska jobba mycket, mycket mer än vad jag gör nu.
Men det återstår fortfarande att se vad sommaren har att erbjuda men hoppas värme och massa skoj tillsammans med nära och kära.

 

Bjuder på bilder från förra årets juni, juli och augusti

 

 

När jag såg att rubriken för veckan var ordet "nytt" så tänkte jag genast på vad jag köpt på senaste eller om jag skulle köpa något som jag sedan kunde visa upp som något nytt. Men istället struntar jag i det materiella och berättar något annat som är nytt för mig...

För inatt drömde jag nämligen på engelska!
Alla pratade på engelska och så gjorde även jag. Om det kommer att vara något återkommande eller bara hände av en slump inatt eftersom jag kollade på så mycket Youtube-klipp innan jag somnade återstår väl att se inatt.
Jag har visserligen drömt på engelska tidigare men då har det varit någon/några enstaka meningar men nu var hela natten fylld av engelskspråkiga människor. Lite roligt var det i alla fall och får se om det händer igen. Hoppas på det ;)

 

Denna vecka ska det handla om mig och eftersom detta i grund och botten är en fotoutmaning så betyder det även bilder på mig. 
Jag har aldrig varit ett fan av bilder på mig själv, har alltid fått höra nedlåtande kommentarer om mitt uteseende och det folk har sagt om mig är det som jag själv har intalat mig själv, tragiskt nog. Men jag har börjat acceptera mitt utseende mer och mer, även om vissa dagar är jobbigare än andra. Det är ju trots allt så här som jag ser ut. 
Den dagen vi får barn så vill jag såklart att de ska tycka om sig själva, precis som de är. Därför försöker jag lära mig att acceptera mig själv för att bli en bättre förebild när den dagen kommer.

 

 

 

Har faktiskt varit till Norge en gång och det är även för övrigt det enda landet jag varit till om man räknar bort Sverige. Men jag var runt 1 år så minns inte resan, vet inte ens vad vi gjorde där utan mina föräldrar har bara sagt att jag varit dit och sen har det inte varit något mer med det.

Men jag skulle gärna vilja åka dit igen och faktiskt minnas att jag varit där! Så en helg med alkohol är nog uteslutet då ;)

Robert har även pratat länge om att åka dit och fiska, för fiskevatten finns det gott om där. Så det blir nog det någon gång men när det blir vet jag inte än.

Dessutom skulle jag vilja åka hurtigruten med mamma för jag vet hur mycket hon önskar sig det. Men det är inte alls billigt så får väl hoppas att man vinner på bingolotto någon gång inom en snar framtid så att man kan göra det! 

 

Eftersom jag inte har några bilder från våran Norge-resa så bjuder jag på den här musikvideon med Panetoz och deras låt Norge istället.

 

 

 

Ja än så länge känns sommaren lite rörig. Kommer plugga tills sista veckan i juni om jag inte minns helt fel och sedan får jag se vad som händer. Kanske blir en del jobb i början på juli och sedan ta ledigt och bara vara med Robert i stugan eller att vi tar en tur med husvagnen. Känner i alla fall för att få komma bort någonstans.

Hela förra sommaren jobbade jag och slutade dagen innan Robert skulle börja jobba igen, så vi fick inte alls mycket tid tillsammans, i alla fall inte bara vi två. Det fick vi istället ta i slutet av augusti men då kan man ju säga att sommaren var slut.

 

Men visst finns det saker som jag verkligen skulle vilja göra och dessa är:

 

* Fara till Kattisavan igen med Robert, så otroligt mysigt!

 

* Fara till Frösö zoo med syster yster och familj. Vi har kollat lite på det sedan i höstas och jag hoppas verkligen att vi kan ta en helg och fara allihopa. Men nu när de ska flytta mitt i sommaren så får vi se hur det blir med det. 

* Vara mer i stugan. Jag ser fram emot att vara i stugan. Visst har vi varit där en del i vinter men är mycket roligre på sommaren. Och vem vet, kanske får jag vara där med Robert själv också (inget ont till er trevliga människor som brukar komma och hälsa på och göra dagarna trevliga men ibland vill jag kidnappa min pojkvän och umgås med honom själv). 
Sa till Robert att jag till och med längtar lite efter en dag fylld av åska och kraftigt spöregn då vi bara kan sitta inne i stugan framför öppenspisen i uterummet och dricka varm choklad och läsa eller spela kort och somna på soffan där ute. Och då ska jag även tala om att jag är livrädd för åskan. Men regnar det och åskar så kan inte Robert ta sig iväg och ingen ta sig över till oss och vi får en hel mysdag bara vi två. 

 

* Gå på någon marknad. Det hör som sommaren till. Egentligen är det kanske inte så kul att gå och trängas med en massa folk och oftast brukar jag inte handla något heller. Men det är bara kul att gå runt och titta och få lite variation någon gång.

 

* Åka till Stockholm! 

 

* Bada, sola, fiska, grilla, åka båt, läsa mycket, äta jordgubbar och allt annat som hör sommaren till. 

 

Eftersom jag nu har skrivit allt som jag VILL göra i sommar så bjuder jag även på en kort lista om sådant som jag inte vill göra.

 

* Plocka fästingar. Vi här uppe i Norrland är inte vana med fästingar, eller i alla fall inte jag. Nova har aldrig haft någon men Torgny fick sin första förra året. Det var den tredje fästingen jag sett i mitt liv och den andra som togs bort från våra hundar eftersom Charlie fick en när vi hade honom, men den slapp jag ta bort själv.

 

* Ha en sommar som bara är fylld med regn och rusk. Men har hört att det ska bli varmt i år också.

 

* Göra tråkiga saker så att dagen/dagarna bara känns bortkastade.

 

 

Denna vecka är snart slut och jag har ännu inte skrivit om förra veckan. 
Förra veckans rubrik var sol och det fick vi en del av men kanske inte så mycket som man hade velat. Och även om det ibland var sol på morgonen när man vaknade så gick det snabbt över i grått väder med regn eller så var det sol men blåste så kraftigt att det inte alls kändes varmt.

 

Tog i alla fall en bild på solen 1a maj när vi var ute och fiskade eller rättare sagt Robert fiskade och jag satt i bilen och läste. Det blåste så mycket först när vi var där så frös som en tok. Sedan blev det mycket finare väder men då var batteriet i telefonen slut så kunde inte fota nått mer.
Så bilden ser lite konstig ut, eftersom jag tog den inifrån bilen. Tanken var ju ändå att ta en bättre sedan men men. 
I helgen blir det att fota mycket, funderar även på att ta med våran gamla kamera ifall batteriet i telefonen skulle ta slut.

 

Jag gillar rosa. Jag har alltid gillat rosa. Till och med min blogg är rosa. Men tro vad man vill, mitt hem innehåller faktiskt väldigt lite rosa.

 

Redan när jag var liten så älskade jag färgen rosa. Jag var riktigt "tjejig" (fast i dagens samhälle där precis allt är könsneutralt så är det kanske fel att kalla just rosa för tjejigt).
Allt jag ägde var visserligen inte rosa, hade väl saker i regnbågens alla färger. Men rosa var den finaste färgen enligt mig. 
Jag gillar fortfarande rosa, det är en färg som man lätt kan kombinera med andra färger, en färg som, enligt mig påminner om romantik vilket även speglar min personlighet och det är även en färg som får mig att tänka på Girl-power (japp nu var jag inne på det där "förbjudna" igen om att rosa bara associerar till tjejer).

 

Har i alla fall gått runt idag och fotat lite av det i våran lägenhet som man kan hitta som är rosa. Har även ett par ljusrosa skor som jag tänkte fota men de är inte fina längre, inte på långa vägar, så struntade i det.
Måste även tillägga att om jag hade haft Robert hemma så hade jag även tagit en bild på min telefon eftersom även den är rosa. ;)

 

Så varsågod: Ett rosa collage på saker från mitt hem.

 

 

Det kanske inte är så svårt att lista ut att en person som står mig nära, om inte närmast av dem alla, är Robert!

I 8 år har vi hängt ihop och varit med om allt från glädje till sorg. 
Det finns få människor som känner mig lika bra som Robert. Har nyss blivit medveten om att han känner mig mer än vad jag trott. För ibland så känns det som att han inte lyssnar, och det kanske han inte gör heller, men han lyckas nästan alltid komma ihåg de viktigaste delarna. Så jag blir alltid lika chockad när han kommer hem med saker som jag älskar utan att jag bett om det eller att han kommer ihåg något viktigt jag sagt och med hundra procent intalat mig själv att han inte hört.

 

Men det är inte bara han som står mig nära utan jag står såklart även honom nära. Jag vet saker om honom som jag tror att få vet. Jag vet exakt hur hans kroppsspråk ändras innan hans humör ens hinner göra det. Jag vet även redan innan han gör något vad han ska göra, de flesta gångerna i alla fall.

 

Vi känner varandra utan och innan, även om jag måste få "skryta" om att jag fortfarande känner Robert bättre än vad han känner mig men det är bara för att jag är så bra på att läsa av personerna runt omkring mig och mitt minne för små detaljer, detaljer som andra kanske inte lägger märke till.

 

Jag hoppas att vi ska kunna stå vid varandras sida för resten av våra liv och fortsätta kunna dela allt. Oavsett om det är lyckligt, ledsamt, roligt, tråkigt eller ja vad som helst så hoppas jag att vi aldrig ska kunna känna att vi inte kan prata med varandra om det.

Jag vet att det kanske är lite kliché att skriva detta men jag kommer nog alltid att älska Robert oavsett vad som kommer emellan oss, för det jag känner för honom kan ju omöjligt bara försvinna! ♥

 

 

Jag har en väldigt varierad sömn med perioder då jag, enligt mig själv, sover dåligt. Men man ska väl inte klaga så länge det finns personer som endast sover ett par timmar per natt och ändå tycks funka hela dagen.

Men nu de senaste nätterna, sedan vi kom hem från stugan, så har jag sovit riktigt bra. Har fortfarande vaknat på nätterna i vanlig ordning men störs inte lika mycket av det. Så har kunnat känna mig pigg och utvilad när jag klivit upp vilket känts toppen.

Något annat som jag är glad över är att jag nu inte drömmer lika mycket mardrömmar längre. Förut så kunde det vara flera gånger i veckan som jag vaknade av att jag drömde mardrömmar. Nu är det väl max två gånger i månaden. Ännu en sak som känns otroligt skönt att slippa!

 

Igår gick vi in i April och det var länge sedan som några månader har gått så fort som dessa tre senaste månader har. 
Igår så for vi och hämtade en hundvalp hos mamma och for iväg med den till svärmor och svärfar, Mariette och Roger, och sa att det var våran och att vi nu skulle ha tre stycken. Men chocken de sedan fick när vi berättade att den var till dem var obeskrivlig. 
De fick ta bort deras hund i somras och vi, tillsammans med Roberts syskon och respektive, tyckte att det nu var dags för dem att skaffa en ny hund eftersom vi sett hur mycket de velat ha en. Och nu har de sin lilla Wilma som de nästan direkt bestämde att hon skulle heta.

 

En vecka sen men det får duga ändå ;)

 

Vecka 13 handlade det om att lägga ut en bild på en person vars liv jag följer på internet men det  tänker jag inte göra. Istället hade jag tänkt dela med mig av lite klipp från Youtube.

 

 

 

Allt började med att jag såg den här videon på youtube en natt då jag inte kunde sova. Sedan kollade jag även på en massa andra klipp med Matthias och började sedan att prenumerera på hans Youtubekanal. Sedan började jag även kolla på hans frus, Amanda Faye, Youtubekanal och följer även henne + deras gemensamma kanal nu. 
Tycker att de gör så bra och roliga videos som man inte kan bli annat än glad utav. 
Så dessa är två personer vars liv jag följer på internet. 

  

"Jag är synsk" är tre ord som jag säger flera gånger i veckan. Jag har många gånger förutsett att saker ska hända redan innan de händer. Vissa gånger kanske det beror på tur och andra gånger på att jag är så bra på att lära mig personers röreslemönster att jag vet vad de ska göra och säga innan de faktiskt ha gjort det.

Men jag vet att detta inte är samma sak som magkänsla.

 

Jag har mer än än gång känt på mig saker och magkänslan har sagt åt mig att jag ska göra si eller så. De flesta gångerna så väljer jag att gå emot min magkänsla och det är oftast sådana gånger som saker och ting slutat dåligt.

En tragisk sak som hände för snart 10 år sedan var att efter en vistelse hos mamma så får jag världens konstigaste känsla på morgonen men kan inte riktigt komma på varför jag får denna känsla.

Säger sedan när jag står i trappen och ska fara hem med pappa och Daniel, som från ingenstans, att vi måste ta med oss Mindy (Mellis mamma) för annars så kommer hon att dö.

Mina föräldrar undrar varför jag tror något sådant, Mindy hade det ju bra hos mamma och mådde utmärkt. Sa att det bara var en känsla jag hade och sa flera gånger att vi måste få ta med oss henne hem men det slutade med att vi inte gjorde det utan hon fick vara kvar hos mamma.

Kommer tillbaka till mamma någon/några veckor senare och får reda på att Mindy har dött. Mamma hade hittat henne under bron med avbruten ryggrad. Vi vet än inte idag om det var våran elaka granne eller en bil som rådde för det. Men grannen var inte dålig på att visa hur mycke hon avskydde våra katter och jagade ofta iväg dem från tomten fast än hon visste att det var våra.

När mamma tog henne till veterinären sa han att hon var förlamad i alla benen och hon skulle omöjligt ha kunnat krypa från vägen. Ryggraden var även av på ett sådant sätt att det inte hade kunnat bero på en bil utan det liknade mer som att hon från sidan klämts, troligtvis en dörr på väg in i trapphuset.

Jag hade länge gått och tänkt på det jag hade sagt om att Mindy skulle dö och magkänslan sa hela tiden åt mig att något var fel så blev inte bara ledsen när jag fick veta att hon dött utan även sur för att ingen litade på min magkänsla lika mycket som jag gjorde då.