Jag är en person med otroligt dålig humor men jag har turen att jag har folk runt omkring mig som delar denna humor. Så mina vänner får mig alltid att skratta och även Robert vet hur han ska göra för att få mig att dra på smilbanden. 
Men när jag inte har Robert eller mina vänner som ger mig något att skratta åt så är detta det jag tittar på för att få mig ett gott skratt!

 

 

 

 

Dessa klipp satt jag och kollade på några nätter när jag hade svårt att sova och Robert sa sedan på morgonen efter ena natten att jag inte får kolla på detta när vi ska sova eftersom han väcktes av mina skratt. xD

 

 

 

Och eftersom jag är en kattmänniska så vorde det ju konstigt om jag inte skrattade åt dessa söta, roliga lurvbollar. Visst skrattar jag åt roligt hundklipp också men katter kommer före.

 

Förutom stand-up och katter så skrattar jag åt kortfilmer med Kalle Anka, Pluto, Musse Pigg, Långben etc. Jag och Robert brukar sitta och kolla på det ibland och det är så mycket roligare än dagens konstiga barnprogram.

En dag försent men bättre sent än aldrig.

Denna vecka handlar det om resa och även om jag skrev vecka 8 att jag drömde om att leva svenssonliv med familj så vill jag såklart ut och resa också.

Det längsta utomlands jag har kommit var en resa till Norge med mina föräldrar när jag var 1år, så ingenting jag minns.Sov med stor sannolikhet igenom hela vistelsen där.

 

Just nu för tillfället så har jag två drömresemål och dessa resemål står även med på min lista över saker jag vill göra/platser jag vill besöka innan jag dör.

Det första resemålet är Frankrike. Har drömt om att resa hit sedan jag gick i mellanstadiet, om inte längre. Jag vet inte hur jag kom in på det riktigt men i dagsläget är jag besatt av Frankrike och drömmen är att få bo på ett hotell nära Eiffeltornet. 
Just nu har jag små eiffeltorn utplacerade lite varstans i lägenheten. Har ett som väggdekor i sovrummet, i hallen har jag en klocka med eiffeltornet på och har även ett litet järneiffeltorn på nyckelskåpet och ett mindre sådant på min nyckelknippa.
Planen är att åk dit någon gång under 2017 eftersom jag och Robert firar våran 10års dag då. Men inget är hundra procent klart ännu och eftersom det är ett par år dit så kan mycket ändrats. Men så länge jag får åka dit innan jag fyller 30år så är jag nöjd.

 

 

Mitt andra drömresemål går till Irland. Detta har jag tänkt på lite till och från. För säkert 10 år sedan läste jag en bokserie av Nora Roberts som utspelade sig på Irland och efter att ha sett P.S I love you när de åker till Irland (nu vet jag ju inte med 100% säkerhet att det jag såg var det äkta Irland) så växte suget på en resa dit.

Började i alla fall läsa på mer om Irland och det passade så precis att jag vid samma tillfälle läste en engelskakurs där en av uppgifterna var att skriva om ett engelskspråkigt land, så då passade Irland perfekt.

Det som lockar mig med Irland är naturen. Även om, som jag har uppfattat det,vädret inte är det bästa där så verkar landet vara otroligt vackert. Jag tror att Irland är ett ställe som skulle passa både mig och Robert perfekt medan Frankrike bara är att ställe som mest jag skulle uppskatta.

Så nu återstår det bara att se hur lång tid det tar innan man får åka iväg på en resa. Känner ingen stress än så länge. :)

Lite komiskt är det att när andra drömmer om resmål till varma länder där de kan bada och ligga på stranden och sola eller kanske åka till ett ställe med bra shopping. Så drömmer jag om dessa två ställen för naturen och kulturen.

 

 

 

 

Såg ett klipp i lördags som nyhetsmorgon hade delat. Där fick man bland annat se en 20 år gammal intervju med Alexander Bard och en till när de pratade om internet. Gillar hur fel den andra killen hade angående att folk aldrig kommer att vilja läsa tidningen på datorn. Påpekade detta för Robert igår när han kollade Aftonbladet på sin telefon.

 

Här är i alla fall klippet för er som kan vara intresserade av det:

 

 

 

Vi skaffade dator rätt tidigt men vi hade inte internet på den. Våran dator användes till att spela spel och det var dens enda syfte i flera år. Ville vi gå ut på internet så gjorde vi det på skolan, hos mamma, hos kompisar eller på biblioteket. Men till sist skaffade även vi internet och största anledningen till det var att jag hade så många hemuppgifter när jag gick i högstadiet som skulle göras på datorn och sedan mejlas till lärarna. Man skulle även söka fakta på just internet.

Så så började det och det dröjde inte länge förrän även jag fick en superseg dator med internet till mitt rum som jag inte bara använde till att mejla in uppgifter utan kollade även på youtube, spelade musik och chattade på MSN eller apberget.

 

Idag så har jag svårt att se ett liv utan internet, visst låter det tragiskt men så är det ju. För tillfället pluggar jag över internet och det tycker jag underlättar enormt mycket eftersom jag kan vara hemma och göra det. Men det är så mycket mer man kan göra med internet och eftersom de flesta redan vet vad så tänker jag inte rabbla upp det.

 

Visst finns det nackdelar med det också. För vissa så har ju internet tagit över helt och många har glömt hur man lever livet utanför internet. Tror att alla någon gång skulle må bra av att lämna sin smartphone hemma och gå ut i naturen och bara vara. Därför gillar jag att vara i stugan där vi inte använder det lika mycket som hemma.

 

 

...leva "Svenssonliv". 

 

Detta kanske låter dumt för vissa men jag har alltid varit den personen som, när andra velat spendera sitt vuxna liv med resor, utbildningar och festande, velat leva svenssonliv.

Jag vet inte varför men har sedan långt tillbaka sett mig själv som en person som velat gifta mig, skaffa hus och få barn. Kanske för att jag hade en av de bästa tiderna i livet när jag var mindre och bodde tillsammans med mamma, pappa och Daniel i vårat hus i Holmstrand utanför Åsele och velat ha det så igen. Så Volvo, Villa och Vovve är något som jag drömt om under min uppväxt. Husvagnssemester på sommaren ska det också vara och det började vi ju med förra sommaren.

 

Visst vill jag också resa men vem säger att man inte kan fara iväg bara för att man skaffat familj? Och visst är det kul att ha fest/fara på fest men känner att jag fått nog av det och blir egentligen bara less på att umgås med samma folk och ha samma konversationer till ljudet av samma musik som på senaste festen. Det är kul någon gång då och då men absolut inte lika ofta som tidigare. (Pensionärsvarning jag vet!).

Och utbildning är jag ju inte långt ifrån, visst det kanske inte ger mig välvbetalda jobb och en bättre klass i samhället men det ger mig en inkomst och en ekonomi den dagen man är helt färdig och fått ett fast jobb.

 

Än är jag inte gift men hoppas väl på att bli det någon gång och familjen består ju för tillfället bara av djur och huset har jag inte heller än, så kan inte säga att jag har kommit långt med planerna. Men är bara 23år och behöver väl egentligen inte känna någon stress. Tar dagen som den kommer och eftersom jag redan lever med mannen i mitt liv så kan man väl säga att jag har en bättre grund till allt detta än om jag skulle vart singel.

 

Kanske kommer jag i framtiden ångra dessa drömmar då jag väl lever det här livet, om det nu blir så. Men idag är detta det enda jag vet med hundra procent att jag vill göra "när jag blir stor".

 

 

 

Vet att vecka 7 var förra veckan men bättre sent än aldrig.

Ordet kärlek kan betyda så mycket och uppfattas verkligen på olika sätt beroende på vem man frågar. I lördags var det alla hjärtans dag och det blev ett stort flöde av bilder på gåvor på instagram och facebook, jag var inte sämre. Fast gåvor är inte det viktigaste för mig, även om jag älskar att få dem!

 

 Jag känner kärlek till mycket. Ser mig själv som en väldigt kärleksfull person och älskar verkligen allt som har med romantik att göra. Romantiska låtar, filmer och böcker är det bästa jag vet. Men de jag känner mest kärlek till här i livet är dessa:

 

Det vore ju konstigt om jag inte började med att skriva om min andra halva och mannen i mitt liv. Trots att vi är helt olika varandra när det kommer till intressen och dylikt så är det något som får oss att dras till varandra. 

Kan inte heller säga att vi alltid kommer överens men oftast är det bara bagateller som ingen bryr sig om i slutändan i alla fall.

Jag älskar hur jag kan vara mig själv med Robert, hur vi kan skratta ihop, hur han får mig till att bli mer impulsiv och våga göra nya saker eller hur han kramar om mig efter att jag har drömt mardrömmar.

Jag känner en sådan enorm kärlek till den här personen och jag hoppas att jag/vi kommer att få ha det så för resten av livet!

 

 

 

Min familj
Jag är så glad att jag har min familj som alltid ställer upp för mig och jag vet inte vad jag skulle göra utan dem. Jag älskar att ha många syskon som man kan vända sig till när det behövs, även om vissa av dem kanske bor en bit bort och som jag kanske har sämre kontakt med så vet jag att de aldrig skulle tveka att hjälpa mig om jag skulle behöva det, eller jag dem för den delen.

När det kommer till mina föräldrar så kan jag erkänna att vi har haft våra dispyter genom åren men vem säger att barn och deras föräldrar alltid är överens? 

Älskar dem i alla fall otroligt mycket för allt de gjort/gör för mig, för det de har gett mig och för att de har gjort mig till den jag är idag.

Sedan får jag ju inte glömma att jag har en hel drös syskonbarn också. Tillsammans har mina syskon 16st! Vilken kärlek och glädje dessa människor kan ge! ♥

 

Djuren
Jag är den personen som blir lite små grinig när en person säger att ett djur inte kan tillhöra en familj. De är bara djur och kan lätt bytas ut! Kan lova att mina djur är familjemedlemmar och kan nästan se dem som mina små barn med mycket hår! 

Först så har jag ju underbara Mellis som hängt med mig i 10års tid nu och många fler hoppas jag på att få. Denna lilla blyga kisse som nu har blivit mycket socialare och inte längre bara "pratar" och tigger chips av mig går inte att sluta älska.

Sedan har vi Findus, världens busigaste, knäppaste och konstigaste katt som man bara måste älska trots alla hyss han hittar på. Mer social än hundarna är han också, speciellt när det kommer nya människor.

Och när jag ändå skriver om hundarna så kan jag fortsätta där.
Nova är den kärleksfullaste hunden jag träffat, nu har hon iofs Robert som favorit men älskar ändå våran lilla gris i mängder och med henne behöver man aldrig känna sig ensam då hon alltid är i närheten.

Sist men inte minst så har jag min lilla gosräv Torgny, Novas son. Väldigt speciell och pratig. Han kanske inte faller alla i smaken men jag tycker att han är helt underbar.

Älskar verkligen dessa varelser och har man en dålig dag så finns det inget bättre än att sätta sig och klappa en kurrande katt eller kramas med en mysig hund.

 

 

Vänner
När jag var yngre hade jag fler vänner än vad jag har nu men växte ifrån de flesta och kvar stod de allra viktigaste. Nämner inga namn nu för personerna vet själva vilka de är. Jag pratar om er som jag kan dela med mig till, er som har ställt upp ett x antal gånger dag som natt och er som jag har de roligaste minnena med.

Känner en vänskaplig kärlek till alla er som orkat med mig genom åren och som kommer att orka med mig även i framtiden. Ni vet vilka nu är ;)

 

 

 

 

Denna rubrik passar nästan perfekt in på mig som i några veckors tid har gått och frusit i princip varje dag. Just idag har jag dragit för rullgardinerna i sovrummet och vardagsrummet och sedan har jag dragit för ett påslakan i köket bara för att testa om det blir lite varmare inne. Vi har ju fått veta att fönstren är gamla och att det är de som drar men än har vi inte fått veta om vi kommer att få nya rutor utan det enda vi vet är att ett kostnadsförslag blivit lämnat till hyresvärden i höstas.

Önskar att det var vaktmästaren som bestämde vad som skulle fixas eller inte och hade hand om ekonomin. Skillnaden mellan han och hyresvärden är ju att han kan komma hit och kolla upp vad som behöver bytas och vilket som är det bästa alternativet för oss. Hyresvärden som bor i Stockholm där de knappt har vinter borde inte säga så mycket. Tror faktiskt inte ens han vill ha något med detta hus att göra utan var nog bara ute efter ICA-byggnaden som detta sitter ihop med. Men nog om detta.

 

Tills vi får veta om det blir nya rutor eller inte så är det bara att fortsätta gå med en extra tröja och ta på sig tjocksockar/tofflor när det är kallt på golvet och invänta sommaren då vi istället har en bastu här uppe p.g.a. alla fönster som ligger mot solsidan i princip hela dagen.

 

 

 

 

 

Jobbade delad tur igår så när jag var hemma på mina timmar så gick jag varsin kort promenad med Nova och Torgny. Hade jag varit ledig så hade det blivit en längre promenad med dem båda för det var jättefint väder igår. Lite kallt kanske men solen var framme och himlen var helt blå. Så denna bild passar verkligen in till veckans tema som är just blå.

 

En av mina planer detta år är att antingen få ett slutbetyg eller ett VOC diplom. Har inte bestämt mig än hur jag ska göra. 
Den första planen var att göra slutbetyget nu i vår och sedan det andra i höst, vilket passade mig perfekt. Men sedan blev det ändrat fram och tillbaka och står nu mellan alternativen att göra slutbetyget nu och VOC diplomet nästa höst eller att inte få nått slutbetyg och istället göra VOC diplomet nu.

 

Båda är viktiga för mig så jag vet inte hur jag ska göra riktigt. Slutbetyget vill jag bara ha eftersom jag snart är klar med det och dessutom kämpat med det ett tag. Sedan så vet jag inte vad jag vill göra i framtiden, är inte säkert att jag kommer att vilja vara i vården hela livet bara för att jag är det nu. Med andra ord så har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag vill bli när jag blir stor riktigt än.

 

Men om jag nu blir kvar i vården så vill jag såklart ha en bra grundutbildning. Får jag ett VOC diplom så kommer jag att vara utbildad undersköterska, just nu är jag bara utbildad till vårdbiträde. Så en fullständig undersköterskeutbildning kommer att öka mina chanser att få jobb och kommer även att få en aning bättre lön. 

 

Så detta funderar jag på just nu och speciellt idag eftersom jag måste bestämma mig så fort som möjligt. För mig känns slutbetyget viktigast just nu eftersom undersköterkeutbildningen är något som jag kommer att få göra nästa år ändå. Men de jag har pratat med på skolan tror att jag kommer låta undersköterskeutbildningen rinna ut i sanden om jag inte gör den på en gång, vilket inte alls stämmer. Men ibland måste man göra saker i rätt ordning för en själv.

 

Lite kort om förra veckan.

 

Måndag: Vi gjorde en spontantripp till stugan på eftermiddagen, var inte alls sugen på att fara dit utan minsta planering men så kan det gå ibland när man är tillsammans med någon som Robert. 

När vi kom dit kan jag inte säga att det blev så mycket mer gjort än att vi åt lite mat och eldade för att få upp värmen där.

 

Tisdag: Jag vaknade av att jag frös och det var kanske inte så konstigt när det bara var 12 grader inne. Gjorde ingenting på hela dagen, utan satt bara och läste. 

Sov som en kratta på natten då jag bytte min säng mot Roberts och frös som en tok och hade ont i ryggen när jag vaknade.

 

Onsdag: Hade ont överallt efter en natt på den hemska britsen, var frusen och trött. Läste ut min bok och sedan på eftermiddagen skjutsade Robert hem mig och sedan åkte han tillbaka till stugan igen. 

 

Tordag: For hem till mamma för att hjälpa henne med nå gardiner men blev aldrig så. Var där tills Robert kom hem från stugan och plockade upp mig på vägen.

 

Fredag: Började dagen med att stå och steka pannkakor hur länge som helst som vi sedan åt till lunch. Efter det gjorde jag inte allt för mycket fram till 16.00 då jag for iväg på jobbet för att jobba i några timmar. 

 

Lördag: Mellis blev 10år! Så blev att gosa extra mycket med henne. På kvällen åkte jag även med Robert en snabb sväng till stan för att hämta en som han hade skjutsat dit inte så långt innan. Efter det for vi till ett ställe och släppte ut hundarna så att de fick springa av sig lite energi. 

 

Söndag: Hade en lugn dag, bloggade mycket, diskade porslin som vi ska sälja och gick igenom en massa gamla skivor som jag hade i en låda på vinden. Spelade även bingolotto men hade inte turen med mig denna gången.

 

Lite bilder från förra veckan ska jag såklart också bjuda på.

 

Det är mycket man kan få inspiration av och jag är en av de som hämtar inspiration från många ställen men hade tänkt att jag bara skulle ta tre exempel här för annars lär det bli en hel roman.

 

Mina föräldrar är en stor inspirationskälla för mig. De har varit med om mycket och kan otroligt mycket. Jag har kanske inte växt upp i världens rikaste familj men det har bara lärt mig hur man kan ta något billigt och göra det till något bättre.

Som min mamma tillexempel, hon är expert på att hitta billiga tyger på secondhand för 30-40 kronor och göra om det till allt från sängkappor och gardiner till bordsdukar och ny klädsel till soffan och få det att se väldigt nytt och dyrt ut. Hon har även mycket fantasi och kan i princip ta vad som helst och göra om det till något annat och hon är även duktig på att bygga saker. 

En annan som är duktig på att bygga saker är min pappa, kanske inte så konstigt med tanke på att han har varit snickare. När jag var liten så fick jag ett dokskåp som han har gjort, han snickrade ihop det och tog sedan stuvbitar av golvmatta och tapeter och satte in. Mamma sydde små gardiner till det och hängde upp i fönstren. Pappa håller fortfarande på att pyssla med mitt dockskåp och nu håller han på att snickra egna möbler till det. 

I julklapp fick jag även ett nagellacksställ som pappa har byggt och målat. Sa till honom att jag ville ha ett men att de var så dyra att köpa och sedan gillade jag inte att de var i plexiglas. Så han byggde ett och även en lite förvaringshylla till mina nageldekorationer m.m.

 

Eftersom mina föräldrar är som de är och kan ta något litet och billigt och göra det till något fint så är det kanske inte så konstigt att återbruk i allmänhet inspirerar mig. Jag är, som så många andra i detta land, med i gruppen Återbruka mera på Facebook. Där kan man inspireras av något varje dag. Jag har än så länge inte gjort något pyssel därifrån men har en del idéer på framtida födelsedagspresenter och lite saker hit hem som jag ska göra. Tror att jag ska ha som motto i år att alla födelsedagspresenter ska vara något fint jag gjort själv och återbrukat. 

 

Eftersom jag läser så mycket som jag gör så vore det konstigt om jag inte hittade inspiration i böcker. Även om man läser något som är helt påhittat om personer som inte finns så kan man ändå bli inspirerad av det personen/personerna gör eller säger i boken. 

 

 

 

Nytt år och nya möjligheter, är det inte så man brukar säga? Och för oss så började de nya möjligheterna redan första dagen på det här året. 

Det som inte många i min närhet vet är att vi har försökt få barn i snart 5 år nu utan att lyckas, jag sökte hjälp redan efter 18 månader men fick bara veta att jag skulle komma tillbaka efter att jag fyllt 23 år eftersom de inte kunde göra något innan dess, om vi inte ville beskosta utredningen själva. 

Så nu i höstas när jag fyllde år så kontaktade jag dem och vi fick börja en utredning. Det tog lite tid med en massa prover som skulle lämnas in, speciellt mina blodprover som skulle tas under speciella dagar på månaden. 

Efter att provreslutaten var färdiga så åkte vi till Skellefteå för att träffa en sköterska där och jag fick utskrivet tabletter som kallas Pergotime för att bättra på min ägglossning som tydligen inte alls funkar. Har det varje månad men saknar ett viktigt hormon under ägglossningen.

Så första dagen på året tog jag den första tabletten i den första kuren med Pergotime. Nu återstår det bara att se om det funkar eller inte.