Vecka 27

Igår gick jag in i vecka 27 och jag tycker att det inte var allt för länge sedan som det var vecka 20. Det går nästan lite för fort för har svårt att hänga med själv och ja, jag har fortfarande svårt att förstå att vi ska ha barn om ca 13 veckor. Även om jag kanske borde ha fått den insikten redan.
Men jag tror fortfarande att det beror på att jag intalat mig själv i så många år att det aldrig kommer att ske och nu med flytt och ångest över det så har jag haft svårt att kunna fokusera på graviddelen av mitt liv. Det är väl inte förrän denna vecka då vi är klara med inflyttning som jag kan börja tänka på det här mer och mer.
 
Hur som helst så känns det i alla fall att jag är gravid även om hjärnan kanske inte hängt med de senaste veckorna. 
Igår så sparkades det i ca 2 timmar så kände mig helt öm i magen och revbenen sedan. Får vara glad att detta sker på dagtid och inte på nätterna, har nog problem att sova redan som det är.
Idag ska jag även försöka få tag i den nya barnmorskan och se om jag kan få en tid eftersom nästa besök ska ske runt vecka 28, vilket är nästa vecka. Men känns ändå gruvsamt att ta kontakt med en barnmorska här för min erfarenhet av vården just i denna kommun är inte den bästa. Men sedan ska man väl inte uttala sig så mycket innan man träffat människan.
 
 
 

Barnmorskebesök och vecka 26

I söndags kväll åkte jag till Vännäs eftersom jag hade ett besök hos barnmorskan där igår morse. Resan gick bra om man bortser från att jag blivit så grymt paranoid hela tiden att jag inbillade mig både det ena och det andra om övriga passagerare, jepp jag är knäpp...
 
Besöket hos barnmorskan gick bara bra och järnvärdet hade stigit från 110 till 116 trots att jag inte tagit så många utav järntabletterna. Men ska fortsätta med dem i alla fall och ta en de gånger jag känner att min mage klarar av det. Vill inte att det ska sjunka igen.
Sedan fick jag höra hjärtljuden i vanlig ordning som låg på ungefär 144 vilket hon tycker var ett bra värde. Fick även mäta magen för första gången och hamnade på 24 vilket gjorde så att jag hamnade på mellankurvan men hon sade också att det kunde ändras nu då jag ska byta barnmorska till en här istället eftersom det blir för jobbigt, och för dyrt, att pendla hela tiden. Dessutom blir det väl att föda i Lycksele nu skulle jag tro och då är det ju bra med en barnmorska som kanske vet lite mer om hur det går till där.
Även blodtrycket såg bra ut även om det tog tre försök innan det rätta värdet visades. 
 
Så nu är det bar att ta kontakt med en barnmorska här och hon jag hade i Vännäs var inte helt säker men trodde att det kanske var en manlig som jobbade här. Får se om det stämmer eller inte, inte för att det spelar någon roll men skulle tycka att det var roligt då det oftast är kvinnor som jobbar inom det yrket.
 
Sedan går jag även in i vecka 26 idag (25+0) och detta är väl en av få gånger som jag faktiskt lägger ut samma dag och inte i slutet av veckan men tänkte att jag kunde ju lika gärna passa på att skriva nu när jag liks satt här för att göra lite andra saker.
Det är full rulle väldigt ofta i magen nu och det sparkar även när jag går och står, vilket det inte gjorde förut. Sedan berättade även barnmorskan att oftast så följer bebisen samma dygnsrytm utanför kroppen som i och det håller jag tummarna för eftersom jag aldrig varit med om att det sparkar på nätterna, förutom en liten stund på kvällarna då. Så kanske har turen att få en bebis som sover på natten, är bara att hålla tummarna för det!
 
 
 

Fiskehelg

Helgen är kanske inte slut än men tänkte ändå att jag skulle skriva lite om hur den varit så här långt.
 
Fredag:
 
Min kompis Birra kom förbi på förmiddagen eftersom hon skulle till arbetsförmedlingen här. En bra sak med att bo här är i alla fall att vi kommer kunna träffas oftare, trots att det är 10 mil mellan oss.
Fick vara hundvakt åt deras lilla hund, som inte blev så glad när jag stängde in henne med Nova och Torgny på övervåningen när hyresvärdens pappa kom för att byta ytterdörren men då Nova kommit på hur man öppnar innerdörren så hade jag inte så mycket annat val.
När hon sedan kom tillbaka så satt vi och surrade och fikade och vi har alltid lika mycket att prata om och det kan verkligen vara allt mellan himmel och jord.
Sen innan hon for hjälptes vi åt att få bort kapellet på båten så att jag kunde sopa den då den var full med grus, hundhår och annat skit.
 
Hann sedan prata en stund med Daniel i telefonen innan Robert kom hem från jobbet. En av sakerna som känns jobbigast med att inte bo i Vännäs är att jag inte kan umgås med Daniel lika mycket. Om man bara mött oss när vi var små så skulle man kanske inte tro mig när jag berättar hur bra kontakt vi har idag för då gjorde vi inte annat än bråkade och slogs.
Hur som helst, tillbaka till fredagens aktiviteter. Så när Robert kom hem var det bara att byta om till varmare kläder, stuva in hundarna i bilen och sedan bege sig mot Vilhelmina för att fiska. 
Blev en fin kväll med många fina abborrar, en öring och ett par gäddor. Vi kom däremot hem rätt så sent och mådde inte alls bra när det äntligen var dags att sova. Men i överlag så är jag helnöjd med dagen och kvällen.
 
 
 
 
 
 
 
Lördag:
 
Även igår blev det fiske men denna gången i Junsele. Men kan lova att man var lagom mör i kroppen då vi kommit hem så sent och sedan iväg strax efter klockan 06.00
Vi kom ut med båten kring 7.30 och det var lite småkyligt ute då med endast ett par plusgrader.
Men fiskelyckan var inte så stor och solen var bara förbi på en snabbvisit. Robert, som hade hoppats på lax, fick bara ett par mindre abborrar och några gäddor som alla fick åka tillbaka igen.
Vi avslutade sedan fisket rätt så tidigt, d.v.s runt 16.30 så strax före 17.00 var vi på väg hem igen. 
Det bästa med att vara ute med båten är, förutom att få kvalitetstid med den personen som betyder mest, att man inte har några måste. Visst, Robert kan bli som ett stressmonster innan man tagit sig iväg eller kommit ut med båten men när man sedan är ute och alla spön är utsatta så kan man inte göra annat än att känna lugnet, eller ja i alla fall tills Robert får hugg på mer än ett spö ;)
 
När vi sedan kom hem så var jag och kollade till katterna hemma hos pappa, nästa vecka blir det verkligen att ta ett ryck så att vi blir klara och kan ta hem mina pälsklingar! 
Sedan fick Robert för sig att han inte var klar med fiske för dagen så han åkte ut en sväng till Stamsjön medan jag, som kände mig öm i hela kroppen efter nästan 9 timmars båtfärd, tog ett bad.
Sedan när Robert kom hem igen så skulle jag försöka mig på att göra quesadillas som vi egentligen skulle ätit till middag tidigare i veckan, men misslyckades.
Efter det blev det Eurovision innan läggdags.
 
Det såg ju lovande ut när vi åkte på morgonen iaf
 
 
 
Söndag:
 
 
Var tänkt att jag skulle med Robert och fiska även idag och trots att han tog sovmorgon för min skull så blev det aldrig att jag vaknade till riktigt innan det var dags att fara så bestämde mig för att stanna hemma. Ångrar mig i efterhand eftersom jag lika gärna kunde sovit i båten och jag vill inget hellre än att umgås så mycket som möjligt med Robert nu de sista månaderna medan det bara är han och jag.
Känner mig även taskig mot Robert som köpt god mat till oss samt att han nu måste sitta helt ensam idag. Men nästa gång så kommer jag följa med.
 
Ska även med bussen sen i eftermiddag och eftersom man aldrig vet när man kommer hem då vi är och fiskar så kändes det bra med en hemmadag. Ska strax ner och fortsätta diska glasen som ska in i vitrinskåpet och sedan hoppas jag att Robert hinner komma hem innan jag ska fara så att jag får säga hejdå till honom, även om jag inte ska vara borta längre än ett dygn.
 
En fin abborre har han i alla fall fått :)
 

Vecka 25

Ja, jag vet det blev ännu ett sånt här inlägg i slutet av graviditetsveckan istället för i början. Tänkte göra det dagen efter, alltså i onsdags men så blev det inte. Har ingen aning om vart denna vecka tagit vägen och det är endast under helgen som jag tycker att jag gjort saker.
 
Hur som helst så är jag nu i vecka 25 och snart vecka 26. Tiden rusar iväg och imorgon ska jag till barnmorskan och förhoppningsvis har jag ett bättre järnvärde nu än sist, men känner mig piggare trots att jag inte tagit järntabletter varje dag.
Bebisen har även fått för sig att det är kul att sparka på revbenen, eller jag kan väl egentligen bara anta att det är det han gör men känner dunsar där ibland nu när jag sitter upp och än så länge är det mer ett obehag än en smärta.
 
 
 

Drömmar

Det finns nog inte en natt då jag inte drömt något och inte en morgon då jag inte kommer ihåg vad drömmen handlade om, antigen hela eller delar av drömmen. 
Kan till och med drömma ganska detaljerade drömmar de gånger jag bara somnar till 10 minuter i bilen, båten eller på soffan.
 
Och även om jag ofta drömmer mycket konstiga drömmar som är roliga att prata om, eller skriva ner och läsa senare, så drömmer jag även mycket som jag helst bara vill glömma bort innan jag vaknar men oftast så är det dessa drömmar som stannar kvar längst.
Har fortfarande en mardröm rätt så färskt i minnet som jag drömde när jag var 5år, visst skulle jag drömma den idag så skulle den hamna under konstiga drömmar men just då var det en mardröm.
 
Just nu har jag precis vaknat från en mindre rolig dröm där jag skulle avliva min katt Mellis. Jag vet inte ens varför hon skulle avlivas men vi satt där hos veterinären och hon låg på en brits. Hon fick en spruta och veterinären berättade hela tiden vad hon gjorde och vad som skulle hända sedan. Det sista som skulle hända innan hon somnade in var att jag skulle få ge henne en tablett vilket jag gjorde samtidigt som jag pratade med Mellis, som ibland jamade till mig som hon alltid gör.
Berättade för henne att detta var det sista hon skulle äta i det här livet och klappade henne hela tiden. Men hann aldrig se henne somna in utan vaknade innan det, vilket jag bara är glad för.
Jag vet att det finns människor där ute som tycker att detta låter hur töntigt som helst och att det bara är en dröm. Och visst vet jag att det bara är en dröm men när man är uppe i den och till och med känner den typiska lukten som finns hos veterinären så har hjärnan lite svårt att skilja på dröm och verklighet. Däremot så är jag glad att jag inte hann börja gråta i drömmen så att jag slapp vakna upp med rinnande tårar och en blöt kudde, vilket har hänt så många gånger förut.
 
Mellis, eller The light of my life som jag alltid kallade dig när jag fick dig för 11 år sedan bara för att du alltid var ljuset i livet under alla svåra stunder och fortfarande är. ♥
 
 
 

Första gången på havet slutade med huvudvärk

Tar en paus från uppackningen och tänkte att jag skulle skriva om helgen som var innan jag glömmer bort det ;)
 
Torsdag:
Vi åkte som sagt till Vännäs och tog en omväg genom skogen eftersom vi skulle kolla en sjö/tjärn?, är osäker, och hur långt det var till den härifrån. Det visade sig att det var närmare att åka den vägen vi tog än att först åka till Bjurholm och köra vägen vi körde förra året. Däremot var vägen riktigt dålig men det är sådant man får räkna med när man kör skogsvägar.
 
Sedan efter vi kollat det så åkte vi för att hämta våran båt och Robert passade även på att "tvärfixa" lite på den, vilket betyder att han försökte vara snabb men det tog mer tid än beräknat och allt jävlades.
Efter att vi hämtat båten så åkte vi till en som har en fiskeaffär hemma på gården i Spöland. Tidigare höll han till i Holmsund men nu håller han till hemma. Nu kan jag inte så mycket om fiske men ska ni handla fiskegrejer och är i närheten där så far till honom!
Blev däremot lite förvånad över att Robert handlade så lite som han gjorde men jag klagar inte. 
Innan vi sedan for till mamma så var vi en sväng på ICA för att handla inför fredagens fisketripp.
Kvällen spenderades sedan med att få klart Roberts halskrage eftersom jag glömt hans hemma (tur jag tog den med mig).
 
Fredag:
Sov inte så bra trots att mamma lät oss sova i hennes säng. Somnade först sent och hade sedan en liten en som inte kunde ligga still i min mage. När det sedan närmade sig morgon och klockan var runt 04.00 så började mina armar klia, enda från axeln och ner till handlederna. Får så ibland och tydligen är det vanligt enligt min bror, men drygt när man får det på nätterna. 
Hur som helst så tog jag mig ändå upp klockan 06.30 så vi packade bilen, sedan gick jag ut en sväng med hundarna och efter det åkte vi till macken för att tanka och vänta på Sören. 
Men det gick inte undan med tankning och handling på macken eftersom personen som jobbat kväll råkat ta med sig nycklarna hem så varken pumparna eller kassan var igång och när personen väl kom så hade hittade han som jobbade reservnyckeln.
Sedan fick vi även vänta en stund på Sören så passade på att försöka få bort mattan med hundhår som täckte precis hela baksätet, gick väl sådär men bättre blev det.
 
När vi sedan kom fram till havet så mådde jag inte jättebra. Jag har alltid haft svårt att äta direkt när jag vaknar så min tanke var att äta i båten när vi kom fram. Men såna tankar gifter sig inte så bra när man är gravid och lätt blir åksjuk.
När vi sedan kom ut så gick det vågor på sjön och jag visste att jag skulle må skit om jag inte fick i mig något att äta de närmsta 20 minuterna så satte mig och gjorde en macka. Precis då så fick Robert för sig att öka gasen samtidigt som en större våg kom vilket resulterade i att jag slog huvudet i taket och såklart rakt i en bult som stack ut...
Kan lova att jag inte var glad och ännu mindre glad blev jag när man märkte att det gått hål på huvudet och det kom blod, första gången någonsin som jag slagit huvudet så rejält.
Så kunde inte äta efter det. Och det kanske inte är så svårt att lista ut att morgonens åksjuka, ingen frukost, gravidillamående och ett slag i skallen resulterade i att jag började må skit och redan inom en timme fick stå och kräkas över relingen på båten. När jag sedan blev lite bättre kravlade jag mig sedan in i båten för att sova, vilket gjorde susen.
 
Vi kom sedan in i land igen mitt på dagen och gjorde då lunch vid båtutsättningen. Tyvärr blev det bara en spigg som fångst och det är nog en av de minsta fiskar jag sett, skyller på Sören och att han hade med sig bananer i båten.
Och för er som undrar, nej jag var aldrig in och kollade skallen men såret blev inte så stort och slutade dessutom blöda rätt så snabbt. 
Däremot var jag rätt så groggy hela dagen ändå. 
Hur som helst så blev det bättre med lite mat i magen och vi åkte sedan vidare till en Robert brukar fiska med så att Robert fick surra fiske en stund. Själv passade jag på att sova lite mer i bilen.
 
När vi sedan kom till Vännäs igen så for vi och åt på Frasses men kan inte påstå att jag var speciellt hungrig. 
Robert for sedan till Önskasjön med Lindström för att fiska där under lördagen och jag satt hos mamma och väntade på att hon skulle komma hem och ta en titt på mitt sår.
Kan säga att jag inte är allt för smärtkänslig ändå men att rengöra det där lilla såret på skallen med endast vatten och en bomullstuss var riktigt plågsamt och det fick mig att må riktigt illa.
 
Lördag:
Firade ett syskonbarn som fyllde år igår. Blev bjuden på jättegod tårta som brorsans tjej bakat.
Efter fikat fick jag och mamma skjuts av deras hyresvärd till affären så blev att köpa massa god avokado till mig :D
Sedan kan jag väl inte påstå att vi gjorde sådär jättemycket. Vi spelade lite kort, löste lite korsord och surrade. 
 
Söndag:
Hjälpte mamma att städa på balkongen, inte för att jag gjorde så mycket mer än att räcka och ta emot grejer. Var super varmt och när vi var klara bestämde jag mig för att ta ut Torgny och duscha honom, men även om det var varmt ute så var det inte så varmt i vattenslangen så kan inte påstå att jag hade en glad hund men fick i alla fall en ren hund. 
Var sedan ute en stund och kastade boll med Torgny tills de andra kom ut för att dricka lite kaffe och surra.
Gick sedan in och gjorde i ordning en minipizza som jag delade med Daniel, sov en stund på soffan och blev sedan bjuden på kött och potatisgratäng av Magnus innan Robert kom och hämtade mig.
Men trodde aldrig att vi skulle ta oss hem eftersom Robert skulle stanna och surra fiske med alla han träffade. Det härliga livet med att vara tillsammans med en fiskare. Dock så var han väldigt stressad innan vi lämnade Vännäs och då var det bråttom men när han sedan surrat fiske med tre olika personer + ätit mat så hade det gått ca 2 timmar :p vilket är längre än vad det tar att åka hit.
 
 


 
 

En sväng på älven

Igår när Robert slutade jobbet så kom han och hämtde mig och båten eftersom vi skulle fara och kolla någon sjö som han fått tips om. Men isen hade inte släppt ännu så var bara att vända om, men verkade vara ett fint ställe så vi kommer nog fiska där i sommar.
Så vi for ut en sväng på älven istället. Dock hade vi det inte allt för lätt eftersom det blev grunt precis hela tiden så var bara att smyga sig fram i zick-zack. Men eftersom vi hade två spön ute så hade vi ändå inte kunnat köra allt för fort.
Vi tog oss iaf till vårat mål som var Stamsjön.
 
Sedan blev det lite snabbare på vägen hem eftersom Robert hade mer koll på vart det var grunt och inte och dessutom började båda två känna sig ganska trötta och sugna på middag. 
När vi sedan fått upp båten på båtvagn och kommit hem så var det bara att ta ut hundarna och kamma dem då vi börjat göra det varenda kväll nu, det finns inte bara bra saker med våren har jag märkt. Nova lossar dessutom extra mycket nu eftersom hon ska löpa snart (eller rättare sagt har vi väntat på löpet i snart två månader nu...)
När vi var ute kom pappa förbi för att hämta Findus specialmat eftersom han fortfarande inte är helt bra så hoppas att det hjälper. Han har ju FIC och blir lätt stressad men tror att mycket nu kan bero på att han blir stressad över att inte ha oss, eller hundarna, i närheten.
 
 
 

Hur trött kan man vara?

Somnade inte så sent igår utan somnade faktiskt mycket tidigare än vad jag brukar men ändå så är jag så extremt trött idag.
Vaknade först när Robert for på jobbet strax före 6.30 och sa hejdå till honom i vanlig ordning. Sedan vaknade jag igen klockan 7.00 p.g.a konstiga drömmar om att det skulle komma hit inbrottstjuvar som dessutom tog livet av de personer som kom i deras väg. Skrev då lite med Robert och kollade lite på Youtube och tänkte att det kanske var bäst att inte sova nått mer men somnade ändå om strax före 8.00 och sen dess har jag sovit...
Vaknade några gånger men kunde inte ens hålla ögonen öppna och hela kroppen kändes tung och så trött brukar jag sällan vara.
Så slutade med att jag sov till 10.30 för då fick det vara nog, även om jag lätt kunnat sova ett par timmar till.
Undrar vad felet är på mig idag men får väl skylla på det tråkiga vädret med spöregn hela morgonen. Tur man inte behöver göra allt för ansträngande saker idag utan ska mest bara packa upp lite kartonger och säckar i lugn och ro.
 
 

Vecka 24

Nu är det bara en dag kvar på graviditetsvecka 24 och från och med nu kommer jag nog bli lite bättre på att lägga ut detta i början på veckan istället för i slutet. Men har inte ens suttit vid datorn förrän igår och att blogga från mobilen går 9/10 gånger inte som jag tänkt mig. Så fortsätter med att vara gammalmodig och blogga från datorn istället.
 
Hur som helst så är det väl inte så stor skillnad från förra veckan, börjar känna mig en aning piggare om man jämför med hur jag var för ett par veckor sedan och nu har jag även hämtat hem mina järntabletter som jag glömt hos mamma så ska försöka ta det varje kväll nu för nästa vecka blir det återbesök hos barnmorskan, troligtvis det sista i Vännäs och sedan får man hoppas att man hittar någon som är minst lika bra här så att även Robert kan följa med.
Dessutom har jag märkt att jag måste vila 20-30 minuter ibland efter att jag ätit då magen blir jättespänd (troligtvis sammandragningar) om jag börjar på att anstränga mig för kraftigt direkt efter en måltid. Det här med att vila maten känns mer och mer rimligt.
 
Hoppas även att Robert kommer känna sig mer och mer engagerad i det hela i takt med att magen blir större och större. Just nu verkar han bara besvärad om att prata om det samt titta på och känna fosterrörelser och även om jag har svårt att förstå det själv fortfarande så måste det vara ännu konstigare för honom som inte känner av det flera gånger varje dag.
 
 
 
 
 

Går framåt sakta men säkert

Idag har vi bott i huset i en vecka och även om det är mycket kvar att göra innan detta känns som ett hem, vi har fortfarande ingen soffa och kartonger står fortfarande ouppackade i vardagsrum och matrum, så går det ändå framåt.
Fast jag att vi gjort relativt mycket med tanke på att förra veckan blev en kort vecka. vi kom hit rätt så sent på måndag kväll och hann egentligen bara sätta ihop sängen och duscha innan läggdags. Och i torsdags så åkte vi till Vännäs mitt på dagen för att hämta båten och sedan har jag varit hos mamma i helgen medan Robert har varit och fiskat men mer om det senare.
Men känns inte som att vi behöver ha någon stress. Så länge vi kan bo här så får man ta lite i taget och dessutom så har jag ingen större ork på dagarna och börjar på att kännas nu att magen blir större och dessa sammandragningar som kommer ibland är inte så roliga de heller.
Hur som helst så är köket helt klart och sovrummet börjar även de likna något, samt de två badrummen som vi har.
Men även om vi skulle packa upp precis allt idag så har vi fortfarande inte tillgång till alkoverna eller vad man ska kalla det på övervåningen och det ställer till det lite med planen om vart allt ska stå. Så tills dess att dessa rum blir tömda och vi kan använda dem får vi komma på en nödlösning. Men förhoppningsvis kommer de att tömmas innan mitten på augusti eftersom det ena som sitter ihop med vårat sovrum ska bli bebisrum med skötbord och hela faderullan. Och jag tror inte att jag kommer ha så mycket ork från vecka 37 om jag redan nu får ta en del pauser under dagen.
 
Men huvudsaken är ju som sagt att vi kan bo här och sedan får man ta och göra det mer personligt med tiden. För även om jag tyckte att våran lägenhet vi bodde i tidigare kändes som ett hem för oss så hade jag även där inte fått till allt precis som jag ville ha det, och där bodde vi ändå i 5år!
Jag hoppas ändå att detta kommer börja kännas som ett hem någon gång men just för tillfället känns det bara som att man vill flytta tillbaka, även om den tvångströjeliknande känslan jag hade förra veckan börjat släppa en aning.