Har suttit och beställt lite bilder till mig och Robert. 100 stycken blev det och även 4 förstoringar på djuren som jag ska rama in och sätta upp i trappen hemma. 

Passar alltid på då man får 50-100 gratis bilder eftersom man då bara behöver betala för frakten, inte för att de är så dyra i vanliga fall heller men jag är ju snål.

Så om någon gång ska beställa bilder rekommenderar jag Fujidirekt eftersom det blir otroligt bra kvalitet trots att man kanske gör som vi och fotar med en halvtaskig mobilkamera eller en gammal digitalkamera. Dessutom så är leveranstiden otroligt snabb!

 

Så förhoppningsvis har jag lite bilder att kolla på när jag kommer hem, trots att jag har alla på datorn och kan kolla på dem när jag vill. Men det är något speciellt med att hålla i ett foto och se det så, eller så är det bara jag som är gammalmodig av mig. 

Sedan tycker jag även att det är kul att kunna sätta in dem i fotoalbum och/eller göra andra pyssel med dessa foton som vi skickat efter. Just nu har vi väl beställt ungefär 500 bilder,eller tror nästan det är mer. Så ska ta några till fotoalbumet i stugan och fortsätta att klistra in i det albumet och sedan ska jag skaffa ett till dit. För det är ganska roligt att på regninga dagar kunna ta fram fotoalbumet och kolla på bilder och prata minnen.

 

 

 

Denna vecka känns lite som ett orosmoment för mig. Inte nog med att jag själv är född i vecka 32 (trots att jag vet hur liten risken är att jag själv kommer att föda i samma vecka) men dessutom så är Robert på tävling i Arjeplog, 30 mil bort, tills på söndag och han är även svår att få tag på då han tappade sin telefon i sjön inte lång tid efter att han kom dit.

Men har i alla fall turen att jag kan spendera veckan hemma hos mamma så om något faktiskt skulle hända så är jag i alla fall inte själv.

 

Annars så känns det inte så annorlunda från tidigare veckor. Var tänkt att jag skulle till barnmorskan idag men eftesom jag verkligen inte ville vara hemma själv och Robert hade möjlighet att skjutsa hit mig och hundarna igår så avbokade jag den tiden och fick en ny nästa vecka istället. Men fick bara boka en ny tid om jag var 100% säker på att jag var pigg då hon inte gillade att min järnvärde låg på 100 och hade sjunkit relativt snabbt från 116 till 100. Men tar järntabletter oftare nu och känner mig inte alls så dålig, bara lite trött emellanåt men med min konstiga dygnsrytm just nu som gör att jag somnar sent, vaknar supertidigt, är vaken ett par timmar och sover ett par timmar till och kliver upp mellan 9-11 är det kanske inte så konstigt att jag blir trött sedan på eftermiddagen.

 

 

 

Denna midsommar blev en av de lugnaste hittills och för första gången på många år var vi inte så många. Gick även och lade mig tidigt både fredag och lördag, även om jag inte direkt somnade tidigt då jag som vanligt hade problem att somna.

Men trevligt var det i alla fall och så dåligt väder tycker jag inte att vi haft heller. Det åskade däremot både torsdag och fredag men inget regn kom. Men natten mot lördag + lördag förmiddag då regnade det som bara den men sedan blev det hur fint som helst på eftermiddagen och kvällen istället.

Blev även att vi tog oss iväg relativt tidigt på söndagen vilket inte brukar höra till det vanliga, vi hann även med att handla lite i stan innan vi begav oss mot Åsele.

 

Får se vad som kommer att hända nästa midsommar, om det blir stugan eller inte. Det kommer att bli lite annorlunda när man har en 9-10 månaders bebis och dessutom vill jag helst undvika situationer med för mycket fulla människor omkring mitt barn och midsommar brukar vara en av de perioderna på året då folk är som mest berusade. Jaja den som lever får se är ju ändå ett år kvar nästan tills nästa midsommar.

 

Vill i alla fall tacka alla som var med i år och hoppas att ni hade trevligt trots att det inte var lika mycket liv och rörelse som tidigare år.

 

Idag har det regnat precis hela dagen och än har det inte slutat. Så har inte gjort så mycket utan mest tagit det lugnt efter helgen samt skrivit en lista till Robert vad han ska ha med sig då han far på tävling nu på onsdag. Hoppas verkligen att det går bra för honom och hans team och att de slipper väder som detta men just nu ser det inte så lovande ut. Är glad att jag slipper följa med och sova i tält...

 

Sedan återstår det även att se hur lång tid det tar innan våran nya ytterdörr blir fuktskadad då plåten han satte upp inte gör annat än att släppa in mer vatten. 

Ovanför ytterdörren har vi dessutom en altan utan springor emellan plankorna så allt vatten samlas där och rinner ner på väggen och in under plåten han satte upp ovanför ytterdörren och öppnar man den nu ja då får man vatten på sig.

Dessutom väntar vi fortfarande på den där snickaren som skulle komma hit 30-31 maj och sätta in dörrfodret så att vi slipper drag utifrån och så att jag slipper plocka isolering som Findus inte kan låta bli. Men ser inte ut som att detta kommer att bli fixat i första taget.

 

Nä nu blev allt bara negativt och gnälligt känner jag men får väl skylla på vädret. Ska väl pallra mig ner i tvättstugan så att Robert har några rena kläder när han åker och sedan är det väl bara till att laga mat och sedan packa resten av kvällen så att allt är klart tills imorgon eftermiddag.

 

Idag gick jag in i vecka 31 och det är nu endast 69 dagar kvar men kan ju som sagt bli mer eller mindre. 

Jag vet inte varför men har som fortfarande svårt att förstå att det faktiskt finns ett litet barn inom mig, vissa kanske uppfattar mig som helt efterbliven just nu men det får jag ta.

Det är bara så overkligt att man gått och längtat efter något i så många år samtidigt som man intalat sig själv att nä detta kommer aldrig hända mig utan istället funderat på hur många katter man ska ha den dagen men blir en "Crazy cat lady".

Men detta är på riktigt och har redan nu satt upp spjälsängen i sovrummet (var väl ett par veckor sedan) samt bäddat den (i fredags eftersom den såg så tom och tråkig ut). Vet att jag säkert kommer få riva upp allt ett par veckor innan och tvätta allt ändå men det ser så mycket bättre ut. 

Till veckan blir det väl att sätta upp sänghimeln vi fått av faster Viktoria och sedan även lampan som jag sparat sedan jag var liten samt sängmobilen vi hittade på IKEA. Men vill inte göra allt på en gång utan vill pyssla på med lite varje vecka så att det inte blir en alldeles lång väntan sedan.

Hoppas även fortfarande på att få alkoven i sovrummet tömd så att vi kan göra barnkammare. Minns inte hur det såg ut därinne över huvud taget men minns att vi blivit lovade att få måla om, beroende på hur färgen var. Jag hoppas verkligen att skötbordet får plats där och kanske en  fåtölj och lite andra smågrejer.

 

 

Trodde jag skulle somna lätt igår efter att vi tagit en spontantripp till stugan fram och tillbaka för lite klippning av gräsmattan + städning inne i stugan. Men när vi kom hem var jag inte så trött och när jag sedan blev trött tog det över en timma att somna på grund av dessa ben som smärtar och rycker precis när jag håller på somna. Så på med strumpor upp till knäna (nej inte stödstrumpor bara lite längre som inte ens sitter åt) och försöka somna på rygg med benen upplagda på ett hopvikt täcke, intresseklubben antecknar.

Så vaknade inte helt förrän vid 11.00 idag eftersom jag inte somnade förrän efter 03.00.

När jag sedan klev upp var det jättekallt på nedervåningen så fick bli att starta en eld i kaminen, eldade två gånger och nu är det behagligt i vardagsrummet i alla fall så håller mig här inne. Dessutom var det inte så kul att titta ut heller och se spöregn men det har i alla fall lugnat ner sig nu.

 

Så vad har jag gjort idag då förutom att elda och frysa? Inte så mycket. Har påbörjat en lista inför vad vi ska handla till midsommar och vad som behövs till stugan, gjorde en sådan lapp när vi var där igår men hittar den inte så antingen är den i bilen eller så blev den kastad med allt annat skräp då jag rensade bilen igår kväll när vi kom hem. Får skylla mig själv som skrev på en gammal kartong till en kortlek.

Sen har jag kollat/lyssnat lite på ett Youtubeklipp som nästan är två timmar långt så än har jag inte sett hela.

Dessutom så har jag haft, eller rättare sagt har fortfarande, sånt pysselsug! Vill göra något men har ingen idé om vad. Funderade på att knåpa ihop en ny header men samtidigt vet jag hur frusterad jag blir eftersom jag får göra så många innan jag får någon att passa.

Sedan blev jag sugen på att göra något med våra foton vi har, eftersom jag beställt MASSOR och sedan har vi massa gamla bilder på oss och på flera stycken från Roberts släkt. Hittade en del små svartvita bilder på Roberts pappa och farfar som var jättefina som jag skulle vilja göra något med och sätta upp. Så får se.

 

Planen senare i eftermiddag, om inte regnet kommer tillbaka, är att hjälpa Robert städa båten och sedan glo på tv resten av kvällen och bara ta det lugnt. Håller tummarna för att det blir några avsnitt Greys Anatomy!

 

Nu blev det ett sånt gär slut på graviditetsveckaninlägg igen eftersom jag går in i vecka 31 redan imorgon men eftersom jag lade upp så otroligt många inlägg i lördags och igår inte startade datorn förrän på kvällen så har det inte blivit av än.

Så idag är jag alltså i 29+6 och har bara 25% kvar om man ska följa min app till punkt och pricka, det är ju inte ofta en graviditet går till den dagen det är beräknat utan det kan ske tidigare eller senare. Däremot så hoppas jag inte på att våran son kommer att födas lika tidigt som mig, nämligen i vecka 32. Trots att jag vet att vården av prematura är otroligt bra idag.

 

Var lite orolig i början på veckan eftersom det rörde sig otroligt lite och blev inte lugn förrän jag kände minsta lilla rörelse. Däremot så fick jag väl äta upp min egen önskan om att få mer rörelser nu i helgen eftersom det då istället rört sig jättemycket.

Men annars är allt bara bra, måste lära mig att äta mer på dagarna och speciellt de dagar som jag är ensam. Men hur roligt är det att göra mat åt sig själv? Och hur roligt är det att försöka komma på något när man inte är sugen på nått? Vart är mina crawings som jag inte fått uppleva ännu!?

Fast så länge han mår bra bör jag väl inte oroa mig?

 

Sen har vi det där med smärtan i benen. Natten till igår var den värsta. Var så otroligt trött men varje gång jag somnade så vaknade jag av att benen ryckte och/eller gjorde ont och fick gå upp och gå, vända på mig och luta benen mot väggen, hämta ett täcke och lägga upp benen på, massera benen m.m. 

Man blir så otroligt less när man inte kan sova och när man väl somnar så ska man vakna på en gång av detta. 

Så nu försöker jag vara duktig och ta mina järntabletter eftersom det kan lindra och måste ta de vilket som eftersom järnvärdet var så pass lågt sist. Dessutom har jag från och med igår börjat följa mina föräldrars råd om att äta banan innan sängdags. Håller tummarna nu om att det ska fungera!

 

I tisdags blev det en sväng till Vännäs över dagen för att vara med när Daniel tog studenten. Ångrar nästan att jag åkte hem redan samma dag men antar att det inte hade varit så roligt för han och hans kompisar att dras med en gravid person. 

Är i alla fall otroligt stolt över min lillebror som jag vet har haft det kämpigt de senaste månaderna med att hinna allt trots att läraren inte velat vara närvarande. Dessutom gick han ut med betyg med poäng som var högre än de sagt att han skulle få.

 

Så även om jag inte stannade kvar så hann vi med en fika efter vi kom tillbaka från skolan och sedan mat på Pims, trots att Daniel skulle grilla med sina kompisar sedan på kvällen. 

Jag hade även bakat muffins i min nya muffinsapparat som jag fick av Magnus i julklapp. Måste säga att det inte alls blev så tokigt med tanke på att det bara var andra gången jag använde den men första gången med egengjord smet (första gången var med nån färdig smet mamma köpt till mig).

 

Förra helgen kändes nästan mer som långhelg än helgen innan eftersom vi hann med så mycket.

Det började med att vi åkte direkt till Vänjaurträsk när Robert slutade jobbet på fredagen. Vi var där med husvagnen förra året och var även där som vi hade premiärtur med våran nuvarande båt i höstas. Normalt sett brukar det vara bra fiske där men denna gången blev det inte mer än en abborre för Robert så han var väl inte allt för nöjd är vi åkte därifrån sedan.

 

Efter fisket så åkte vi först och lämnade av båten och tömde det vi hade i skuffen i Storarmsjö eftersom vi behövde all plats vi kunde få då vi skulle på IKEA och lite andra affärer på lördagen.

Så vi sov över hos Erik och sedan åkte vi tre och gjorde stan osäker på lördagmorgon. Vi började med att hyra ett släp och sedan åkte vi till Roberts farmor för att hämta ett skåp som Erik skulle ha men som vanligt när man är där så blir det även en massa andra grejer.

Sedan var det IKEA för hela slanten och nu har vi i princip allt som behövs till bebis förutom ett ställe att ha allt på då han fortfarande inte tömt ena sovalkoven på övervåningen och vi tar oss inte att göra det heller eftersom det är låst.

Men förutom IKEA blev det också en sväng på nyöppnade XXL, Jula,Jaktia,  Biltema (för grabbarna) och Rusta (för mig) och sedan lite mat på McDonalds där vi smakde de nya cheeseburgarna. Vet inte om jag kan påstå att de var någon hit, osten var god men 10 ton ketchup och massor med lök satte ner det betyget en aning. Däremot gillade jag deras nya Frozen Strawberry Lemonade. Lite sur men smakade sommar så vet vad jag kommer ta när man far dit nästa gång.

Måste även tacka Erik igen för alla saker som vi fick, både till oss och till bebis.

 

Så kan lova att vi var ganska möra efter en heldag med shopping och spring i affärer men det betyder inte att Robert hade planerat att vi skulle fara hem utan snarare tvärtom. Eftersom han fortfarande var sur över det dåliga fisket på fredagen så åkte vi till Önskasjön utanför Trehörningssjö och testade att fiska där. Vi hyrde även Bom-Olles stuga så att vi även kunde fiska på söndagen.

Blev några abborrar som fick åka tillbaka och sedan två regnbågar som vi tog med oss hem.

 

 

Började helgen med att spendera första natten ensam i huset. Kändes lika vemodigt som alltid att behöva sova själv vilket resulterade i att jag somnade otroligt sent, sedan hann jag bara sova i ca 3 timmar innan Robert började ringa och terra mig eftersom han ville att jag skulle fixa fiskekort åt honom då stället han skulle fiska på var alldeles för blåsigt.

Så även om jag lyckades somna om sedan och sova ett par timmar så var jag otroligt trött hela dagen. Robert ringde även och väckte mig några gånger till de timmarna jag sov sedan.

Men kunde inte sova bort hela dagen heller eftersom det var en som skulle komma hit och fixa en plåt till ytterdörren. Somnade däremot till i 20 minuter på eftermiddagen och det kändes extra surt när jag runt 18-tiden insåg att han som skulle komma inte skulle komma alls, hade alltså kunnat sova bort hela dagen om jag känt för det.

Så var på lite surigt humör och hade dessutom ett fruktansvärt sug efter mat från Thaivagnen, ingen aning om de har god mat eller ej men den kommer bera en gång i månaden och missade förra gången. Och även om Robert kom hem i tid så hade han inte tid att äta utan vi åkte direkt och fiskade på nästa ställe vilket var Oxvattnet ca 3 mil härifrån.

Kan inte påstå att jag blev imponerad, dålig sjösättning med endast ruttna plankor att balansera på, vilket gav mig blöta fötter när jag skulle av båten sedan. Sen så blåste det som tusan och endast gädda.

 

Men söndagen blev bättre i alla fall. Vi tog en sväng till Bredträsk och trots att tanken var att bege oss iväg tidigt så blev det inte så utan vi åkte rätt så sent. 

En som Robert brukar fiska med kom sedan dit för att fiska han med tillsammans med sin tjej. Vi åt sedan mat tillsammans alla fyra innan vi fortsatte med fisket. Var rätt så sent innan vi drog upp våran båt och begav oss mot Vännäs för att sova hos mamma.

 

Så måndagen, eller rättare sagt nationaldagen, spenderade jag med med släkten i Vännäs medan Robert var i Vindeln och fiskade. Fast kan inte säga att jag var jättesocial utan var mest bara trött efter helgens dåliga sömn och sov inte många timmar under natten mot måndag heller.

Men bara att få vara där och träffa alla är tillräckligt och får mig även att inse hur mycket jag saknar Vännäs.

 

Var tänkt att vi skulle sova hos Roberts mamma och sedan städa i stugan på lördagen eftersom vi inte varit där en enda gång sedan isen försvann. Annars brukar vi vara snabba på att fara dit eftersom Robert alltid vill sjösätta sin båt först, något som han alltid misslyckats med trots att vi varit där 1-2 dagar efter isen rivit och vi fått leka isbrytare.

En annan plan var också att vi skulle fiska på vägen innan vi åkte till Storarmsjö men allt ändrades när vi for hemifrån.

Så istället för att fara och fiska och istället för att sova över hos Roberts mamma så blev det en hel helg i stugan tillsammans med Roberts pappa Erik och hans polare Mats som vi for och hämtade i stan.

 

Vi fick en trevlig helg med jättefint väder och städningen var betydligt mindre än vi först hade trott. Dessutom tog vi oss iväg ovanligt tidigt på söndagen så vi hann med en sväng till stan, handla lite morsdagspresenter som vi gav våra mammor, dock så hann inte jag träffa min mamma eftersom hon var på sjukhuset med ett av min brors barn som inte mådde så bra.

Sedan blev det en fiskesväng i Bredträsk innan vi åkte hemåt.

 

 

 

Idag är det riktigt regn och ruskväder men jag deppar inte för det utan passar på att lata mig, inte för att jag gör så mycket annars heller då jag inte riktigt har ork till att göra så mycket just nu.

Var egentligen tänkt att jag skulle följa med Robert och fiska i Vilhelmina men en kompis till oss följde med honom så då passade jag på att stanna hemma istället. Men verkar dock gå bra för dem och sist jag pratade med han så hade de fått 12 regnbågar.

 

Själv har jag i princip bara tagit mig från sängen till soffan, eller har ju varit duktig och städat lite + bäddat sängen också så alldeles lat är jag inte.

Nu vet jag inte om jag ska göra lunch, vet att jag behöver äta men inte så kul när man inte är sugen på något, eller om jag ska skriva alla dessa blogginlägg som jag velat skriva ett bra tag nu. Har ju gått en del helger som jag vill skriva om och som jag har påbörjat men aldrig gjort klart.

Men är även sugen på att kolla på tv eller film, samt spela dataspel. Ja denna beslutsångest kan vara jobbig ibland och nu vet jag nästan hur Robert känner sig när han velar fram och tillbaka om vart han ska fiska eller om han ska fiska eller inte.

Jäkla i-landsproblem, jag vet, men så kan det vara ibland.

 

Då har jag nyss kommit hem efter träffen med min nya barnmorska och det gick då bara fint. Allt såg bra ut om man bortser från att mitt järnvärde är riktigt dåligt igen och ligger nu på 100. Har haft 110 som lägst innan och vid senaste besöket låg det på 116.

Kan erkänna att jag fuskat med järntabletterna men är inte alltid jag kommer ihåg dem och när jag väl gör det så är det då jag ätit dåligt och vet hur det slutar om jag tar en då. Dessutom har jag brustabletter som inte är lika effetiva som om jag skulle ta en tablett från apoteket men kan man inte ta något annat så får man nöja sig med det.

 

Något som inte heller går speciellt mycket uppåt är min vikt. Det är aldrig någon som tror mig när jag säger att jag knappt gått upp något under dessa 28 veckor och 2 dagar som jag varit gravid, för alla som träffar mig ser ju bara att jag blivit större.

Men vägde 68kg innan alla hormoner som jag tog innan jul och sedan fick dessa mig att gå upp till 70kg då man kan samla på sig en del vätska, var rätt svullen efter denna behandling.

Sedan gick jag ner till 65kg då jag började må dåligt och vid senaste besöket hade jag gått upp till 69kg och nu vägde jag 69.3kg. Så 3hg på ungefär 3 veckor.

Barnmorskan frågade mig till och med om jag använder graviditeten som diet ;p men det var inget att oroa sig för eftersom allt annat såg bra ut. Ligger på medelkurvan för tillväxten av livmodern och hjärtljuden hos bebis låg på 145 och det brukar alltid ligga mellan 144-147 så inget ovanligt där heller.

 

Nu får jag bara se till att ta dessa järntabletter och som det ser ut nu så är en om dagen ett minimum men två är det bästa. Var inte så sugen på att få järninfusion vilket kommer hända om värdet fortsätter att sjunka.

Sedan hoppas jag även att smärtan i benen försvinner snart, hon visste inte vad det kunde vara för något men efter att ha läst på familjeliv och liknande så vet jag att jag inte är ensam. Vissa säger att deras smärta kommer från järnbrist men det kan lika gärna vara ischiasnerven som spökar. Oavsett vad så kommer det att bli bättre efter att jag fött, så bara härda ut. Det är ju faktiskt för en bra sak och återstår problemet så får jag väl ta mina powernaps på dagarna istället.

 

Usch vad jag sover dåligt på nätterna nu, men det hör ju som till har jag hört. Men om det däremot beror på smärta i benen för alla det vet jag inte.

Igår somnade jag inte förrän 04.30 på morgonen och klev sedan upp klockan 10.00. Sömnen däremellan sedan var inte alls bra.

Sen inatt tänkte jag somna någorlunda tidigt men så blev det inte heller. Först problem med magen och sedan benen. Vet inte vad klockan kan ha varit när jag somnade men efter 01.00 i alla fall och sedan gick det inte att somna om 06.20 när Robert for på jobbet.

Så gick upp och åt frukost vid 9.30 och tänkte sedan bara vila ögonen lite då det blev reklam på programmet jag såg. Vaknade till en gång strax efter 10, somnade om och vaknade nu 11.30.

Varför blir det alltid så? Att när man går och lägger sig på kvällen så är det omöjligt att somna men då jag bara ska vila på förmiddagen blir det oftast ett par timmars sömn istället.

Men samtidigt, vem bryr sig. Är jag liks hemma så kan jag lika gärna lyssna på kroppen och sova när den vill sova, samt vara vaken när den vill vara vaken. Kommer liks få anpassa mig efter bebisens sömn sedan.

 

Så nu när jag vaknat från min nästan 2 timmar långa tupplur känner jag mig då nå piggare? Svar: Nej, snarare tröttare. Dessutom fryser jag som en galning men inte mycket att göra något åt nu eftersom jag ska iväg på ett möte med barnmorskan, tur jag inte sov bort den tiden.

 

 

Usch blir så otroligt förvirrad angående detta. Trodde att jag hade koll på allt men nu när jag får höra olika saker hela tiden så vet jag inte längre vad som stämmer eller inte.

 

Min teori, efter att ha läst på på en MASSA sidor, är att ett babyskydd ska användas de första 6-9 månaderna (lite beroende på hur snabbt det tar för barnet att växa ur det) och sedan ska man gå över till en bilbarnstol.

Men nu har jag hört att man ska ha både och, samtidigt. Men att trycka ner en stol med ställning i en annan stol med ställning känns ju bara fel. Blir ju som ett jäkla torn då.

 

Så pratade med min syster, jag menar hon har ju ändå fyra barn och hon hade dessutom haft den här sortens stolar. Tydligen så hade jag rätt att det bara behövdes ett babyskydd nu om den hade en ställning som sätts fast i bilen och sedan är det bara att lyfta ut själva delen som barnet sitter i och trycka fast det igen. Så långt hade jag förstått redan.

Har även mejlat till säljaren som sålde babyskyddet och frågat om det behövs en bilbarnstol att trycka ner det i eftersom bas ingick. Hon sitter säkert hemma och skrattar åt min fundering nu men blir så förvirrad av att höra olika saker från alla håll och Robert tycks inte vara så intresserad heller av att läsa på angående det här. 

Nä, det verkar vara upp till mig som somnade 04.30 imorse och sedan sovit skit tills jag bestämde mig klockan 10.00 att det inte var lönt att försöka sova mera.

Trött, förvirrad, hormonell och en aning irriterad. Fattas bara att jag snart ska börja grina utan anledning också, vilket inte hade varit första gången.

 

 

 

 

Idag blåser det som sjutton så blir en innedag idag. Hade jag haft riktigt bra klädnypor så hade jag kanske kunnat hänga tvätten ute på supertorkning men vill inte riskera att den blåser bort så tar det säkra före det osäkra och låter den hänga i tvättstugan istället.

Pratade nyss med mamma och hon berättade att en av deras vita plaststolar flugit upp i flaggstången och fastnat så nu försöker de komma på en plan om hur de ska få ner den därifrån då den visst satt rätt högt upp.

Roya var tydligen rädd för blåsten också stackarn men hon är inget större fan av höga ljud, tur mina hundar är van vid det mesta och ligger och sussar sött nedanför mina ben. Findus däremot skulle bara ut så får se hur länge det tar innan han kommer in igen.

 

Så det blir en lugn dag även idag. Ska mäta och kolla lite hur jag ska göra med spjälsängen och sänghimlen som vi fått. Hade hoppats att han skulle tömt ena alkoven som sitter ihop med sovrummet så att jag kunnat börja med barnkammaren efter helgen då vi får hem vårat skötbord då men så blev det inte. Börjar vara lite less på att inte kunna ha tillgång till hela huset och få klart. 

Det börjar ju som närma sig nu och blir inte mindre precis, samtidigt så vill jag ändå göra det mesta själv så att det blir precis som jag tänkt mig.

Men vi får se hur det blir med det helt enkelt, inget jag tänker bekymra mig om just idag utan nu blir det lunch, lite tv tittande och sedan små fix.

 

 

 

 

 

 

Inte för att jag kan påstå att jag gör extremt mycket på dagarna just nu, sover oftast så oroligt på nätterna att energin ändå inte finns där. Men idag är det en riktigt lat dag. 

Vaknade rätt sent, för att vara jag på senaste tiden, och det enda som jag har gjort är att vika ihop och sortera sockar och ta en dusch.

Nu ska jag göra måste nummer 2 av 3 för dagen vilket är att ta tag i disken, som kommer ta högst 10 minuter, innan jag gör dagens sista måste vilket är att gå ner i tvättstugan och starta en maskin med tvätt.

Det känns rätt så skönt med såna här dagar ibland och hoppas att resten av eftermiddagen/kvällen blir lika stressfri som dagen varit hittills.

 

Jag kan erkänna att jag inte är ett fan av den här kommunen, vilket jag inte varit dålig på att dölja här eller till de som frågat, men jag har börjat vänja mig (trots att jag inte varit ute och gått runt i samhället så mycket p.g.a det jag skrev i det tidigare inlägget idag).

Jag är glad att Robert har ett jobb som han verkligen trivs med samt både en chef och arbetskamrater som han jobbar bra tillsammans med. I alla år som han jobbat på sitt förra jobb så har det varit mycket strul och speciellt de senaste åren så har jag sett på honom hur mycket han vantrivs, så missunnar verkligen inte Robert det här bara för att jag inte trivs inom denna kommun eller känner mig speciellt hemma här.

 

Men nu när vi börjar få ordning här som vi vill ha det, samt att vi är öpnna med hur vi känner med allt som händer runt om oss, så börjar det kännas bättre. 

Och vad händer då? Jo han vi hyr av har börjat prata med andra om att han ska sälja det och undrar om de vill köpa det. Då inte för att hyra ut till oss, nä utan för att bo i själva. Nu tackade visst denna personen nej till det erbjudandet men vad händer om någon annan tackar ja? 

Igår var det en månad sedan som vi flyttade in och om mindre än tre månader så är jag beräknad att föda. Vill inte stå där utan bostad eller flytta till en liten och dyr lägenhet bara för att ha någonstans att bo då. Samt att Findus nu börjat vara ute på dagarna (mot min vilja men det hjälper otroligt mot hans FIC) och att tvinga honom bo i en liten lägenhet igen är inget jag vill.

Sedan tycker jag att det är lite dumt att man inte frågar de som hyr huset i första hand om de skulle vilja köpa det. Men vi var inte ens beredda på att han skulle ha sådana planer då han hela tiden sagt att han vägrar sälja.

Jaja man får se vad som händer och detta är inget som jag har någon större lust att sitta och oroa mig över då det bara får mig att må dåligt och nu när jag börjat må bättre över hela flyttsituationen så vill jag låta det vara så.

 

 

Nu är jag i vecka 28 (27+3) och det är nästan svårt att fatta hur fort det går. Och trots att jag känner mig jättetjock kan jag inte påstå att jag fått en jättestor mage, än så länge. Däremot så går det inte ta miste på att jag är gravid.

Om inte annat så känns det iaf att jag är det då sparkarna bara tycks bli mer och mer intensiva för varje vecka, vilket har sin charm på ett sätt men det kanske inte alltid är det skönaste man kan uppleva.

 

Jag har nu bokat in mitt första möte med barnmorskan här vilket kommer att bli i slutet av nästa vecka. Var även tänkt att jag redan igår skulle gå på föräldrakurs men blev mycket velande fram och tillbaka kvällen innan om jag ens ville fara. Känner mig fortfarande inte redo att träffa en massa folk här eftersom jag vill undvika alla rykten om mig själv så länge som möjligt (löjligt, jag vet, men hade ni bott här hade ni förstått). 

Hur som helst så bestämde jag mig ändå att gå sedan under morgonen men lyckades såklart somna om helt oplanerat och vaknade inte förrän det var 10 minuter kvar tills det skulle börja och då kände jag inte för att stressa iväg dit. 

Men nästa gång kanske och då har jag ju fått träffa barnmorskan en gång innan också och då kan jag ju passa på att berätta hur jag känner inför allt också och kanske få mig en liten hum om vilka de andra mammorna är.