Förut så trodde jag på ödet, om nu det räknas till en tro. Jag trodde att allt som hände en var förbestämt. Men sen så gick det några år då allt bara gick neråt för mig, som att jag halkat i en brant nerförsbacke och efter det har jag inte trott på ödet.

Fast någon gång händer det att jag tänker att: Ja det där måste vara ödet.

---

Man tycker ju att en förlovning ska vara något romantiskt, det tycker jag i alla fall. Men kan säga att våran förlovning var långt ifrån romantisk, mest för att Robert inte är den romantiska typen och han kommer nog aldrig att bli det heller, men han försöker så gott han kan.

Kan ju börja med att berätta att det endast är jag som har en ring, lite som i USA. Det hela började med att vi länge pratat om att förlova oss och när jag fyllde 18år så sa Robert att kan vi inte gifta oss istället? Vilket vi även hade pratat om.

Jag sa till honom att jag ville vara förlovad ett tag först. Och han sa visst men då köper vi bara en ring till dig och sen köper vi varsin ring till den dagen då vi gifter oss.

Sagt och gjort, jag for och tittade på ringar en dag då jag liks skulle följa med mamma till guldaffären. Hittade bara en ring som jag blev förtjust i och tänkte den SKA jag bara ha, den ringen ska bli min förlovningsring.

Skickade till Robert att jag hittat den och vi for och kollade tillsammans.

Hon i kassan tyckte att det var ett dåligt val och att det inte ens var en förlovningsring men jag ansåg att eftersom det var jag som skulle ha den så skulle det även vara jag som skulle få bestämma.

Ringen var lite för stor och fick skickas in för att förminskas, vilket jag tyckte kändes som en evighet.

Nu kommer jag till dagen då vi förlovade oss. Robert fick veta att ringen hade kommit och jag sa att jag inte ville följa med utan att han skulle hämta den och ge den till mig, jag hade fått en fix idé om att han skulle ställa sig på knä och fria som i filmer eller i alla fall sätta den på mitt finger.

När Robert kom hem så kastade han asken med ringen i rakt i skallen på mig och sa "här har du" och sen gick han och satte sig och kollade på tv xD. Inte det som jag hade tänkt mig.

Satt länge i sovrummet och kollade på den och försökte få Robert att i alla fall sätta den på mitt finger. Tror inte att han gjorde det utan att jag fick göra det själv.

Men fick i alla fall veta att han träffat mamma på vägen hem och sagt att äntligen var den här och så hade han sett jätte glad ut. Så vet att han väntat på den dagen lika mycket som jag även om han inte visade det på samma sätt.

---

Ja det var ett ögonblick i mitt liv, varför jag valde att berätta om just det här vet jag inte, det kändes bara som en rolig sak att skriva om.

Nu har vi varit förlovade i över 2 år och än så länge är vi inte gifta, men känner på mig att det inte är långt bort.

Jag tycker att det är svårt att bara välja ut en bästa vän, jag har i alla fall minst 3 stycken som jag räknar som mina bästa vänner. Så tänker skriva lite kort om alla 3.

---

Den första är B (skriver inga namn men personerna vet själva vilka dom är). Hon och jag har varit vänner sedan 7an, så vi har varit vänner i ca 7år.

B är en person som jag verkligen kan lita på och vi har många roliga minnen tillsammans. Har nog mest minnen från sommaren 2010, då var vi med varandra nästan hela sommaren och hittade på en massa bus.
Nu har jag inte träffat henne sedan februari, då vi bor så långt ifrån varandra. Men vi skriver brev till varandra. Jag tycker att det är mycket roligare att skriva brev än att skriva tex sms eller mejl då det är mer personligt.

---

Den andra är S, vi har väl känt varandra nästan hela livet då vi är släkt med varandra. Från början var vi inte vänner, utan tvärtom vi var ovänner, när vi var riktigt små så kastade hon klossar i huvudet på mig :P

Men sen en dag när jag var med hennes syster så följde hon med och vi blev riktigt bra vänner och har varit det sedan dess, även om vi har blivit osams flera gånger p.g.a småsaker så har vi alltid löst det och blivit vänner igen.

Det är S jag pratar med om jag vill ha råd, vi tänker verkligen lika och har oftast samma problem så vi kan hjälpa varandra. Något annat som vi har är lika sjuk humor som inte många förstår sig på.

---

Och sist men inte minst så är det Robert, min sambo. Det skulle vara konstigt om han inte var min bästa vän. Vi har verkligen gått igenom allt tillsammans och varje motgång som vi har mött på vägen har inte gjort vårat förhållande svagare utan tvärtom det har blivit starkare.

Robert är verkligen den personen som jag kan säga allt till och vi känner verkligen varandra utan och innan.

---

Det var lite om mina bästa vänner och jag är så glad att jag har dom alla tre.

Idag så vaknade jag halv 7 eftersom jag skulle iväg på praktiken klockan halv 8. När jag kom dit så fick jag hjälpa till att städa allmänna utrymmen m.m fram till lunch.

Gick hem och åt lunch som fick bli en väldigt enkel lunch, havregrynsgröt. Även om hälften av gröten var fastbränd på botten i kastrullen.

Gick tillbaka till lunchen och vi fortsatte att städa golven och efter det blev det go fika, fransk choklatårta. Sen blev det även så att jag fick sluta en timma tidigare idag.

Efter att jag kom hem så satte jag mig och väntade på lillebror Daniel, vi har varit inne i stan och kom hem för ca 45 minuter sedan. Han köpte 2 spel och sedan for vi och åt eftersom alla affärerna stängde tidigt.

Jag som inte skulle köpa något kom hem med 2 tidningar och godis till mig och en stor energidryck på litersflaska till Robert.

Nu blir det att städa lite här hemma och sedan är det dags för sängen, känner mig helt slut i kroppen.

Vissa visar ju även kärlek till byggnader eller andra materiella saker. Har ju hört om folk som blivit tillsammans med både eiffeltornet och berlinmuren och dom här personerna är väl även gifta med dom här sakerna.

Men jag tror nog att kärlek till en person eller ett djur är det som är vanligast. Jag känner kärlek till Robert, min familj, mina vänner och såklart mina underbara djur.

<3

Till frukost åt jag: En tallrik med fil och flingor, så mycket mer hann jag inte äta. Är liks så seg på morgonen.

Till lunch åt jag: Bacon med creme fraiche, grönsaker och bulgur.

Middag har vi inte hunnit äta än men ska börja med den nu, det blir torsk med fetaostpesto (nått man kan köpa på affärn klart i påse som man lägger på fisk) och sedan nån sorts tomatsås (som också finns färdigt till fisk). Till det ska jag försöka göra hemmagjord potatismos med dill.

Önska mig lycka till för jag är kass på att laga mat.

Börjar med min mamma, Marguerite Näslund (kallas för Maggie)

Hon kommer ursprungligen från Stockholm men har bott "här uppe" i flera år. När hon var 18år fick hon sitt första barn, min äldsta storebror Göran. Och hon har sedan dess fått 5 barn till varav 2 med min pappa, jag och min lillebror Daniel.

Hon är jätte duktig på att sticka och virka och vet inte hur mycket hon hinner göra på en vecka, men kan säga en sak, det är inte lite. Så vill jag ha nånting stickat så frågar jag alltid mamma.

En sak kan man vara säker på när det gäller min mamma och det är att hon alltid ställer upp, oavsett vad. Hon har varit ett stort stöd för mig många gånger.

Det här är min pappa, Enar Hansson. Han bor i Åsele tillsammans med min lillebror Daniel.

Innan han träffade min mamma så hade han två barn, mina bröder Göran och Anders. (jepp jag har två bröder som heter Göran).

Om jag bara fick beskriva pappa med ett ord så skulle det vara ordet mångsysslare. Han klarar verkligen av att ha många bollar i luften.

Och även han är bra på att ställa upp i vått och torrt och han finns alltid där när man behöver honom.

---

Det var lite grand om mina föräldrar, vet inte vad jag mer ska skriva om dom.

Eller har föressten en sak till att säga och det är att jag älskar mina föräldrar jätte mycket! <3

Jag och Robert träffades på ett ganska konstigt sätt så tänker inte gå in på några detaljer, dagen efter vi träffades så ville han skjutsa hem mig från min kompis. Han sa att han tyckte vi skulle träffas senare på dagen och det gjorde vi. 
Vi satt i hans bil i säkert 3 timmar och pratade och tittade på varandra. Bara någon dag senare så blev vi tillsammans.
Vi hade det lite jobbigt under dom första månaderna men vi löste det och sedan dess har det bara blivit bättre. Och i mars nästa år har vi varit tillsammans i 5år.

Har fått frågan om jag aldrig tröttnar, eller om jag aldrig blir sugen på att byta kille. Nej det blir jag inte, är fortfarande lika kär i honom som när vi först blev tillsammans och så hoppas jag att det kommer vara resten av livet.

---

Jag heter Emelie och bor i Vännäs tillsammans med min sambo Robert som jag har varit tillsammans med i snart 5år. Tillsammans med oss bor även hundarna Nova 3år, Torgny 6 månader och katten Mellis 6år.
Läser till undersköterska/barnskötare på liljaskolan och kommer att vara klar våren 2012, funderar även på att vidareutbilda mig till sjuksköterska eller barnmorska senare i livet.
Bodde tidigare i Åsele tillsammans med min pappa och lillebror, men flyttade hit till mamma när jag skulle börja gymnasiet.
Har även 7 syskon varav 6 av dom är halvsyskon och dom är utspridda lite överallt i Sverige.

Nu kommer jag inte på något mer att skriva men det var ju lite om mig i alla fall.

♥ Dag 2 – Min första kärlek.

♥ Dag 3 – Mina föräldrar.

♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.

♥ Dag 5 – Vad är kärlek.

♥ Dag 6 – Min dag.

♥ Dag 7 – Min bästa vän.

♥ Dag 8 – Ett ögonblick.

♥ Dag 9 – Min tro.

♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.

♥ Dag 11 – Mina syskon.

♥ Dag 12 – I min handväska.

♥ Dag 13 – Den här veckan.

♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.

♥ Dag 15 – Mina drömmar.

♥ Dag 16 – Min första kyss.

♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.

♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.

♥ Dag 19 – Detta ångrar jag

♥ Dag 20 – Den här månaden.

♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.

♥ Dag 22 – Det här upprör mig.

♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.

♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.

♥ Dag 25 – En första.

♥ Dag 26 – Mina rädslor.

♥ Dag 27 – Min favoritplats.

♥ Dag 28 – Det här saknar jag.

♥ Dag 29 – Mina ambitioner.

♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.