Av många ses alla hjärtans dag som ett kommersiellt jippo som endast företagen tjänar pengar på. Men så är det väl iofs med påsk, midsommar, jul, halloween m.m. förutom att flera av de nämnda var en högtid redan innan det bara började handla om att spendera en massa pengar.

För mig som älskar allt som har med kärlek att göra så är alla hjärtans dag något speciellt, även om jag kanske inte har haft någon riktigt romantisk alla hjärtans dag. 

För mig handlar det inte om att köpa massa saker, även om jag som så många andra uppskattar det, utan mer att visa omtanke till sina nära och kära.

Det behöver inte ens vara en partner, även om det är par som det är störst fokus på dagar som denna. 

 

Så hur har min alla hjärtans dag varit?

Det började med att Casper fick för sig att vakna kring 06.00, själv somnade jag 00.30 och var inte alls sugen på att kliva upp.

Försökte få han att somna om i våran säng, han var som vanligt supertrött och ögonlocken åkte igen på honom vid ett flertal tillfällen och precis när han höll på somna så gjorde han saker för att hålla sig vaken. Kanske att han somnade till kortare stunder, jag vet att jag gjorde det sisdår 30 gånger tills klockan blev 08.00 och jag var less.

Så under hela förmiddagen gjorde jag allt för att hålla mig vaken, är verkligen ingen morgonmänniska och lär nog aldrig att bli en heller...

Vi for sedan på affären en sväng jag, Robert och Casper.

Casper lade sig sedan och sov lunch när vi kom hem medan jag passade på att hämta upp all ren tvätt och laga lunch till mig och Robert. 

Kände mig även riktigt husmoderlig och passade på att rengöra ett silverfat vi har via ett tips från någon sida jag hittat. Funkade förvåntsvärt bra! Kan visa resultat imorgon, om jag kommer ihåg det.

 

När Robert sedan skulle iväg och jobba vaknade Casper så vi tog oss en sväng med bobben för att handla lite inför middagen på fredag och så gick vi en sväng till pappa och hälsade på.

Casper höll på med allt han kunde hitta, tills jag sa att vi snart skulle gå hem och att han skulle få åka bob. Då blev det full fart ut i hallen. Mamma, acka acka (jacka). Ko, Ko! (sko). Casper fick helt plötsligt bråttom ut till bobben, pappa fick inte ens bära honom ner eftersom han då trodde att han skulle stanna. 

 

Väl hemma tog vi tag i all tvätt jag burit upp tidigare på dagen. Tänkte att visst är det en del men går nog på 20 minuter att vika, nä snarare 60 minuter...

Vi gick sedan ner för att fika lite, möttes av Robert som kom hem en sväng för att lämna en chokladros, jordgubbar och grädde till mig. Samt ett kort då, visserligen till brudpar men man får ta det som finns när utbudet är litet på orten. Omtanken fanns där i alla fall.

Själv satt jag i 3-4 timmar igår med Roberts present där jag klippte ut över 50 pappershjärtan och på 50 av dem skrev jag en sak som jag älskar med Robert. Satte sedan alla på en nyckelring.

Har kanske inte möjligheten att köpa något men det går bra att visa sin kärlek på andra sätt.

 

Så ikväll blev det att äta jordgubbar med grädde, tråkigt nog utan min älskade sambo här. Casper fick även lite jordgubbsbitar i kvällsgröten så får se om han ens kommer vilja äta den imorgon utan jordgubbar. Har sparat tre stycken utifall att.

 

 

Om det är något jag tycker är riktigt läskigt så är det hjärtfel. Kanske för att jag själv lider utav sådan ångest där jag ofta inbillar mig att jag på ett eller annat sätt får fel på hjärtat, eller sudden heart attack som jag och Daniel brukar kalla det.

Eller så beror det på min mammas tidigare hjärtinfarkt.

Jag minns så väl när jag hade praktik på sjukhuset och var på avdelningen med cancer- och hjärtsjuka barn. En eftermiddag kom det in en kille med hjärtfel och som skulle övervakas dygnet runt via monitor. Han hade ett eget larm som lät överallt när det satte igång och när det började var det bara att springa. 

Hans liv kändes så bräckligt, som att det kunde ta slut när som helst. Men det skulle man aldrig märkt på honom om man inte kände till det sedan innan. Han hade en enorm personlighet, om än lite kaxig, och var otroligt smart trots sin unga ålder. 

Det tråkiga var bara att han och hans mamma bråkade så, så mycket. I dagsläget förstår jag att det måste ha varit extremt jobbigt för henne och speciellt när han var en sådan person som inte ville att någon skulle bestämma över honom (varför skriver jag var, vem säger att han inte lever idag?).

 

Så till er som inte vill lägga pengar på det kommersiella jippot, lägg då istället era pengar på att hjälpa hjärtforskningen. Jag hade gjort det själv om jag haft ekonomin till det. 

Bifogar en länk nedan.

 

 

Sist men inte minst så måste jag även berätta att en av mina bästa vänner blir 27 år idag! I ca 14 år har vi varit vänner nu och det är så sjukt att vi är så nära 30! Vi som nyss gick i 7an och tuggade tuggummin.

Hon var här tidigare i veckan och trots att vi kanske inte gjorde så mycket så var det lika roligt ändå. För även om vi kanske inte har setts på jättelänge så känns det efter 5 minuter som att vi inte gör annat än träffas, umgås och pratar.

Grattis än en gång!

 

 

 Källor: