Nu blev det ett sånt gär slut på graviditetsveckaninlägg igen eftersom jag går in i vecka 31 redan imorgon men eftersom jag lade upp så otroligt många inlägg i lördags och igår inte startade datorn förrän på kvällen så har det inte blivit av än.

Så idag är jag alltså i 29+6 och har bara 25% kvar om man ska följa min app till punkt och pricka, det är ju inte ofta en graviditet går till den dagen det är beräknat utan det kan ske tidigare eller senare. Däremot så hoppas jag inte på att våran son kommer att födas lika tidigt som mig, nämligen i vecka 32. Trots att jag vet att vården av prematura är otroligt bra idag.

 

Var lite orolig i början på veckan eftersom det rörde sig otroligt lite och blev inte lugn förrän jag kände minsta lilla rörelse. Däremot så fick jag väl äta upp min egen önskan om att få mer rörelser nu i helgen eftersom det då istället rört sig jättemycket.

Men annars är allt bara bra, måste lära mig att äta mer på dagarna och speciellt de dagar som jag är ensam. Men hur roligt är det att göra mat åt sig själv? Och hur roligt är det att försöka komma på något när man inte är sugen på nått? Vart är mina crawings som jag inte fått uppleva ännu!?

Fast så länge han mår bra bör jag väl inte oroa mig?

 

Sen har vi det där med smärtan i benen. Natten till igår var den värsta. Var så otroligt trött men varje gång jag somnade så vaknade jag av att benen ryckte och/eller gjorde ont och fick gå upp och gå, vända på mig och luta benen mot väggen, hämta ett täcke och lägga upp benen på, massera benen m.m. 

Man blir så otroligt less när man inte kan sova och när man väl somnar så ska man vakna på en gång av detta. 

Så nu försöker jag vara duktig och ta mina järntabletter eftersom det kan lindra och måste ta de vilket som eftersom järnvärdet var så pass lågt sist. Dessutom har jag från och med igår börjat följa mina föräldrars råd om att äta banan innan sängdags. Håller tummarna nu om att det ska fungera!