Hände massa skit i helgen som jag inte vill prata om mer än att säga att det har tärt på mig psykiskt nu under några dagar. Det hade kanske inte varit lika hemskt för mig om det inte vore för alla extra hormoner som jag tar som gör mig extremt känslig 3 veckor av 4 varje månad. 

Sen blev jag lite försenad med min sista kurs och har inte läraren någon examinationstid denna vecka och om jag inte får tag i Åsele (tog ju bara ett antal veckor sist) så får jag inget betyg i kursen och så måste den göras om. Jag har slitit arslet av mig för den här kursen och tackat nej till mycket bara för att göra mina uppgifter till 110% Allt för att jag vill göra mitt bästa för en gångs skull nu när jag fått min sista chans till att göra klart mitt gymnasiebetyg,

Men detta känns ändå som mitt minsta problem just nu.

 

Sen idag så ringer min brorsa och säger att det står någon kostymnisse utanför och kollar på vårat hus och försöker kolla genom fönstren. Visar sig vara fastighetsförvaltaren som kommit. Han skällde på mig om Roberts däck i trappen, något som Robert skulle komma och hämta bara 10 minuter senare, allt han skulle göra var att äta upp sin lunch först. Sa att jag visste att de inte fick vara där men han malde på och malde på och vilket fick mig att skälla på honom istället. 
Det visade sig sedan att huset skulle rivas och eftersom lägenheter inte växer på träd i den här kommunen och de som är tillgängliga bara är stora och dyra lägenheter som kostar 3/4 av Roberts lön så vet jag inte hur vi ska lösa det. 

Jag är så less på alla motgångar hela tiden men kanske borde jag se det som en chans till en vändning. Kanske borde jag lämna denna kommun och flytta någon annanstans. Men man får se vad som händer i framtiden. 
Vi kommer väl att börja leta lägenheter i Vännäsby, på så sätt kan jag jobba mera och få in mer pengar och dessutom kan jag gå hem till hundarna på lunchen om det skulle behövas någon gång.