Jag är inte den mest korkade personen men kanske ibland inte heller den smartaste. När det kommer till tekniska saker har jag inte tummen mitt i handen men jämför man mig med några av mina bröder så är det som att jämföra min hund Torgny med Einstein!

Enligt mig ska teknik bara fungera och gör den inte det ja då är det lätt hänt att det blir lite panikartat kaos hemma hos oss. 

En av gångerna paniken bröt ut var då jag och Robert satt och kollade på serier och plötsligt blev datorn svart. Hjärtat började rusa direkt då jag är en person som är så oerhört rädd om mina bilder, trots att de föreställer ytterligare en halvsuddig bild på Casper då han sitter och äter...

Jag reagerade med att bli arg och förtvivlad och att snabbt dra ut datorn och flytta den till den svala bänken i köket där den fick stå en stund. Robert reagerade med att vara extremt lugn och säga gång på gång att det inte är något att bekymra sig för och att allt kommer vara kvar för troligtvis blev den bara lite för varm.

Varpå jag då blev ännu argare och skällde på Robert som eldat för hårt i kaminen och gjort hela rummet för varmt!

Datorn startade sedan upp som vanligt, allt var kvar och paniken var över. Däremot öppnade jag demonstrativt fönstret, stängde av den igen och sa att nu blir det minsann inget mer Leif och Billy! (Ja det var det vi såg...)

 

Idag var paniken tillbaka igen. Håller på att greja lite hemma och sätter mig sedan ner en stund för att lägga in lite bilder på en köp-och-sälj sida på Facebook. Våran dator är kopplad till TVn som får agera stor skärm. Detta gör även så att den står och går i bakgrunden då man ser på vanlig TV. Och ja med en Casper i närheten så kan det då därför vara alla möjliga konstigheter framme då man sedan skiftar tillbaka till datorn, i alla fall om han fått tag i datormus eller tangentbord (eller både och).

Idag var inget undantag. Klickade bort det och tänkte inte så mycket på vad det var jag klickade bort. Sen blev skärmen svart. Trodde att jag kommit åt något på TV-dosan och började trycka runt på den först. Sen var jag tillbaka till inloggningssidan på datorn igen. Loggade in och allt jobbigt som alltid ska starta upp i samband med att man kommer in på datorn ploppar upp. Sedan blir det svart igen. Här börjar paniken komma! Det studsar sedan tillbaka till inloggningen igen, jag skriver i lösenord, allt skit ploppar upp i vanlig ordning och efter det en jäkla massa rutor med varningar hit och dit och sedan blir det svart. 

Så här håller det på och mellan varven då den är igång försöker jag föra över mina bilder, dokument och annat skit som enligt mig är värt att spara. 

Blir även småsur på Robert som har installerat de här grejerna som hela tiden startar upp då datorn startas om. Det fördröjer tiden så mycket att jag under vissa gånger inte ens hinner se vad det är jag vill spara och inte från de mappar jag har. 

Sedan blir det svart igen, länge, så jag chansar och stänger av datorn med knappen på den. Startar om, ber till Gud (nej så religös är jag faktiskt inte men i stunder som denna tycks det alltid komma böner till höger och vänster), allt är kvar och datorn fungerar precis som vanligt.

 

Sitter ändå och för över saker till USB-minnen och planen är att formatera den här datorn så fort som möjligt. Inte bara på grund av kvällens panik utan för att det är något som vi har pratat om länge. Datorn har tillexempel inte ens 30% fullt på sitt minne, och ett minne på den är helt tomt. Ändå har den haft perioder då den varnat för att minnet är fullt!

Sedan har vi det här med dessa saker min kära pojkvän fixat som ploppar upp hela tiden vid start, program som inte används men ändå ska komma upp om och om igen och som vi inte får bort trots många försök.

Och sist men inte minst alla dessa spel och appar som jag hela tiden avinstallerar, kommer upp att de är borttagna för att sedan visa sig att de inte alls är det...

 

Inser nu hur pass dum jag låter, och ja jag har hånat mina föräldrar då de inte klarar av något tekniskt eller skriver sakta på tangentbordet för att nu inse att trots att jag är bra på mycket så är jag inte 100% när det kommer till vissa tekniska grejer!

 

Om jag nu ska vända detta till något positivt, årets nyårslöfte att se saker lite mer positivt, så hittade jag en del gamla dokument jag skrev då jag läste Skrivande och Litteratur på distans. Läste igenom en del och inser att jag med lite tid skriver rätt bra texter. Då förstod jag inte alls vad min lärare menade då han ville att jag skulle läsa vidare och fortsätta skriva, men nu gör jag det. 
Blev en liten välbehövlig självförtreoende boost efter kvällens panik!