På onsdag så börjar allvaret, eller nästan i alla fall. Kommer få ett samtal av arbetsförmedlingen eftersom jag skrev in mig där förra veckan. Det är något som jag skulle ha gjort för länge sedan men det har inte blivit av. Inte för att jag inte vill jobba och tjäna egna pengar, klart jag vill. Vem vill inte? Utan det är mer för att jag själv känner att jag inte är mig själv och inte alls mår bra psykiskt. Och då blir det mycket lättare att bara hålla sig hemma, kramas med Casper och dona på med det som ska göras här, vilket vissa dagar kan vara rätt så mycket!

 

Jag har ju aldrig haft ett fast jobb tidigare utan har antingen ströjobbat med att dela ut reklam (inte alls värt det) och intervjuat folk på tåg och bussar (jättekul och utvecklande men inte det bästa om man bli åksjuk lika lätt som mig) eller varit timvikarie inom äldreomsorgen. 

När det kommer till äldreomsorg så var det mycket jag gillade. Jag har alltid haft social fobi (självdiagnostiserad) och fått jobba mycket på mitt självförtroende och självkänsla. Det här fick jag otrolig hjälp med av en tidigare jobbcoach. 

Det var därör väldigt utvecklande för mig att jobba med äldre eftersom de var så lätta att prata med. Svårare var det att kommunicera med personalen, vilket är ett måste om man jobbar inom vården. Det är inte bara att öppna munnen som jag fått höra hela livet för kommer det inte ut några ord ändå så spelar det ingen roll. 

 

Jag kan inte med säkerhet säga att det hade varit enklare att hitta ett jobb på en annan ort, säkert inte, men här känns det extremt motigt då det var här allt började. Detta har jag tagit upp tidigare så det är inget jag ska tjata om igen och det var inte det som var min tanke med det här inlägget heller.

Tanken med det här inlägget var ju faktiskt att skriva lite om mina drömjobb.

 

Alla har vi väl något som vi drömmer om att jobba med och har haft sedan vi var små. Det behöver visserligen  inte vara samma sak som vi drömde om då men alltid har man väl sagt att det här vill jag göra när jag blir stor?

Som liten ville jag bli arkeolog i Australien, veterinär, jobba i djuraffär eller bli skådespelerska. 

Idag vill jag bli författare, översättare av texter, korrekturläsare eller skriva krönikor. Kanske ser ni ett samband med det jag nämnt tidigare att jag har svårt att prata med människor och att jag gärna vill ha ett jobb med få arbetskamrater och endast sitta vid en dator?

Men det beror på mer saker än så. Jag har alltid älskat att läsa och skriva och lärde mig tidigt med bådadera. 

Det tog visserligen bra många år innan jag fick mina texter att flyta på och än idag så har jag mycket att lära mig inom det området. Om man nu någonsin kan bli fullärd?

Var ju även av dessa anledningar som jag valde att läsa Skrivande och Litteratur på distans då jag fick välja två frivilliga kurser på gymnasienivå för att komplettera mitt gymnasiebetyg. Däremot så är jag än idag osäker på om jag har någon fullständig examen eller inte, kanske tål att kollas upp redan idag?

 

Jag vill gärna ha ett strukturerat jobb där jag har dagliga uppgifter som ska vara klara innan dagens eller kanske till och med veckans slut. Är de inte klara ja då får man jobba hemifrån. 

Nu kommer jag säkert att låta hur nördig som helst men det kan jag ta. Det bästa jag visste med skolan var inte rasterna, bilden, slöjden eller något annat mer kul utan det var att komma till en lektion som var strukturerad. Visst kan de tre tidigare nämnde ämnena vara det också men på dessa tre måste man även göra något och vara kreativ på ett helt annat sätt än om du kommer till en lektion och får en introduktion till sidor och frågor som du ska ägna dig åt att läsa och svara på under resten av lektionen. Var väl därför jag gillade matte så mycket, man fick alltid sidor som skulle göras under den lektionen och hann man mer var det bara bra.

Märkte det när jag sedan pluggade på distans hur noga jag var på att dela upp mina arbeten för att hinna i tid. Satte mig först ner och skrev ner tidsramarna för varje del vilket var mellan 1-2 veckor, det här var förutbestämt av den lärare man hade i kursen. Samma sak var det med prov, inlämning av uppgifter m.m.

Kollade sedan hur många sidor som skulle läsas, hur många frågor som skulle besvaras, hur mycket webblektioner det fanns samt information på skolans hemsida som skulle läsas utöver bokens innehåll.  Till varje del skulle även en uppgift skickas in och den påbörjade jag rätt snabbt men avslutade den i slutet av varje period och tog ett par dagar till det. 

Att vakna på morgonen och veta att idag ska jag göra det här var så härligt! Kanske inte varje dag, inte då jag sovit uselt eller inte hade någon pepp men att ha en lista med att det här och det här ska vara klart under dagen underlättar så mycket! Är väl därför som jag, och många andra med mig, gillar att skriva listor och stryka över sådant man har gjort. 

 

Så vart hittar jag då detta drömjobb som innehåller struktur, inte är allt för socialt men inte heller helt isolerat från världen eftersom det inte heller är bra för någon, där jag får läsa och skriva mycket samt har möjlighet att kunna jobba hemifrån om det skulle behövas?

Eller är det så att det här jobbet inte alls existerar utan att jag i slutändan ändå kommer att hamna där på äldreboendet och istället för att trivas räkna mer timmarna tills dess att jag får komma hem, som så många andra gör på arbetsplatser där de inte trivs fullt ut.