Jag vet att livet inte alltid kan vara enkelt, det fungerar inte på det viset. Men varför tycks en olycka alltid följa en annan? Handlar allt om Law of attraction som i dessa, och många andra händelser, skulle innebära att jag/vi som personer drar på oss den ena olyckan efter den andra bara för att vi inte längre kan tänka i positiva banor utan istället drar det negativa närmare oss själva och upplever alla situationer som negativa och hopplösa?

Eller är det bara jag?

 

I dagsläget kan jag inte säga så mycket om situationen/situationerna vi nu befinner oss i. Det är mycket som har hänt och mycket som kommer att hända. Kommer allt att bli 100% bra en dag? Det kommer det säkert men i dagsläget känns vägen dit så oerhört lång att det är svårt att hitta motivationen till att börja kämpa. 

 

Då jag själv är en sådan person som hatar att läsa kryptiska inlägg som det jag nu sitter och skriver så förstår jag vilken frustration det här kan väcka. Men behovet av att få skriva av mig är så stort att jag inte kan låta bli. Trots att jag inte ingående kan berätta vad det handlar om, det är inte min sak att avslöja, så vill jag bli av med lite tankar från skallen.

För även om jag knappt har några läsare på min blogg (missförstå mig rätt nu, det är inget jag gråter över) så vill jag inte ta ifrån den här personen dess rätt att själv få berätta vad som hänt, även om händelsen påverkar mig också.

 

Dagens/veckans/månadens andra händelse är långt ifrån lika allvarlig som den första. Denna andra händelse är min men den väljer jag att helt strunta i i dagsläget eftersom det känns som småpotatis jämfört med den första, trots att denna andra händelse påverkar mig negativt på så många plan.

 

Jag vet inte hur jag ska göra, vart jag ska börja eller hur det kommer att sluta. Sånt är livet men att få svar på minst ett frågetecken hade känts som en stor lättnad. 
Årets nyårslöfte var att se det positiva i allt, eller åtminstonde det mesta. Måste erkänna att jag nu går bet, jag ser inte det positiva i det här förutom det faktum att jag är glad över att  gav upp tron på ödet för flera år sedan. 

Julafton är här om bara några dagar, jag har en son som borde få känna den där sanna julglädjen som alltid infann sig när man själv var liten men jag vet inte hur jag ska kunna ge honom den i år.