Jag vet inte om det var en bra eller dålig idé att låta Findus få vara utomhus. Hans FIC har blivit mycket bättre och han är mycket gladare, samtidigt så kan man ju tycka att han klarade av det bra att vara innekatt innan vi började flytta hela bohaget och bara ha det viktigaste kvar i flera veckor för var då hans problem startade.

Men det som gör mig galen nu är hans springande ut och in hela dagarna. Det börjar med att han varje morgon/förmiddag står och klöser på dörren och skriker och oftast möts man också av att han rivit ut all isolering han kommit åt eftersom de fortfarande (efter snart två månaders väntan) inte satt för där ännu.

Så släpper ut honom det första jag gör då jag kommit ner på nedervåningen och samma sak gjorde jag idag. Gick sedan för att göra frukost och hann inte ens sätta mig och äta min macka innan jag hör jam och krafs på dörren som sedan övergår till jam vid köksfönstret och sedan hör jag hur han hoppar upp och ner på räcket vid ytterdörren och jamar så går för att släppa in honom igen. 

Går sedan in i köket för att hämta ett glas och ett lock för att rädda en stackars liten humla som hamnat här inne och hinner inte ens gå till ytterdörren förrän Findus står och skriker att han ska ut. Tiden som gått mellan att han kom in tills dess att han skulle ut igen kan inte varit mer än 2 minuter. För hur lång tid kan det ha tagit att gå till köket och hämta detta till att få in humlan i glaset och gå till dörren?

 

Nä känner att jag börjar bli lite smått frustrerad. Tanken var nu att han skulle få vara inne tills dess att jag kom tillbaka från barnmorskan men han var snabb på att smita ut efter att jag kom in efter att jag släppt ut humlan. Än så länge (har väl gått 5 minuter på sin höjd) har han inte velat komma in. Men lär väl få äta upp de orden för han sätter väl igång och jamar snart, eller snarare skriker rakt ut.

Man undrar ju vad grannarna ska tro då han sitter ute och vrålar för att sedan sitta inne och vråla och eftersom vi har hål rakt ut p.g.a dörren som inte är klar så hörs det lika mycket ut när han han skriker.

Räcker med att grannarna håller koll på allt vi gör redan , vill inte ha någon orosanmälan om att jag inte sköter mina katter bara för att Findus har sådan beslutsångest om han ska vara inne eller ute...

Senast i helgen var det faktiskt gnäll om katterna. Ena grannen ringde till pappa på lördagen eller söndagen för att de sett en katt (troligtvis Findus) sitta i fönstret och titta ut och vi var ju inte hemma! Hur kunde vi vara så dumma att vi lämnade katterna helt obevakade i flera dagar?! Pappa lugnade i alla fall ner grannen och sa att han varit hit och kollat till dem.

Hur dum tror de att vi är? Vi skulle aldrig lämna dem utan att någon är kattvakt eller kommer hit och kollar till dem lite då och då...

Och varför måste de ringa till min pappa då de bara kunnat komma hit på söndagen när vi kom hem och fråga oss personligen? De vet ju mycket väl vilken tid vi kom också eftersom de stod i fönstret och höll span när vi backade in båtvagnen på baksidan.

 

Men jaja nog skrivet om detta, ska ta och göra mig i ordning för att fara till barnmorskan nu och håller verkligen tummarna för att järnvärdet blivit lite högre så att jag slipper de där infusionerna hon pratade om sist.