Nu på morgonen så har jag hunnit vara en sväng till vårdcentralen, eller sjukstugan som det kallas för här, för att lämna blodprov. Måste ju göra det en gång i veckan nu p.g.a den här hepatosen som börjat bli värre.

Men idag slapp jag gå ensam dit då Findus fick för sig att följa med mig. Försökte få han att gå hem men det ville han inte. Han satte sig istället på gräsmattan utanför och väntade medan jag gick in.

Fick sedan sitta och vänta ett bra tag på att det skulle bli min tur så blev inte allt för förvånad då jag kom ut och såg att Findus var borta.

Såg sedan en katt en bit bort så ropade Findus namn en gång och katten gjorde då en tvärvändning och kom jamande emot mig i full fart. Inte så svårt att gissa kanske att det var Findus.

Troligtvis hade han suttit utanför hela tiden men tyckt att jag var lite för seg och börjat gå hemåt. Men när han sedan hörde mig röst och såg att det var jag så blev han överlycklig. Som om jag varit borta i flera dagar.

Ja han må vara en knasboll men en gullig sådan. ♥