Nu när jag inte gör så mycket på dagarna så spenderar jag mer tid än någonsin på facebook, instagram, youtube och övriga sidor och ser att det är väldigt mycket prat om mens. Det pratas mest om att man inte ska skämmas för sin mens och Clara Henry har till och med skrivit en bok om just mens.

Själv så pratade jag med Robert om det tidigare i veckan och hur pinsamt det var för mig när jag var liten och fick det och inte vågade berätta för min mamma på över ett år. En del av mig tycker fortfarande att det är pinsamt, eller snarare ofräscht att ha mens, vilket är helt fel tänkt då princip alla tjejer/kvinnor har det under större delen av sitt liv. Det är verkligen inget att skämmas för och nu när jag sitter här idag med världens mensvärk så tänkte jag passa på att skriva en lista med några punkter på saker bara de med mens kan relatera till...

 

1. Känslan innan mens. 
Det kan verkligen inte bara vara jag som några dagar innan beräknad mens börjar inbilla mig att den kommer. Och alltid när jag är på affären, på bussen eller andra ställen då jag inte kan tvärspringa in på en toalett och se efter. 
99% av gångerna är det även falskt alarm vilket gör att man bara blir irriterad på sig själv att man stressat upp sig i onödan.

 

Det känns som att PMS mer blivit något som man retar sura människor med. "Har du PMS eller?" har även jag sagt till både Robert eller Daniel då de varit griniga (även fast jag vet att de inte kan ha det...).
PMS är egentligen en förkortning av Premenstruella spänningar eller Premenstruellt syndrom och kan kännas av innan mensen.
Själv blir jag väldigt lättretad och känslig, så om något säger något "fel" just då blir jag antingen arg eller ledsen även om det handlar om något som jag inte skulle bry mig om i vanliga fall.
Ibland får jag även ont eller problem som det i nästa punkt.

 

Något annat som kan hända innan mens är att man blir eller känner sig otroligt uppblåst. Byxorna kanske sitter lite tajtare än vanligt och tankarna hos mig då är alltid "jaha så nu kan jag inte längre ha byxorna som passade perfekt förra veckan, hur snabbt går jag egentligen upp i vikt?" 

Men som vanligt står vågen på samma och känslan av uppblåsthet försvinner oftast i början på mensen eller några dagar in. För då har man nästa bekymmer att se fram emot.

 

4. Mensvärk
Sedan kommer den förbannade mensen och med den även mensvärken.
Jag har det lättare med det nu än när jag var mellan 15-20år då jag ofta hade extremt ont. Minns när jag var 16år och hade praktik på en konsumaffär i 6 månader. Då var jag hemma i genomsnitt en vecka/månad bara på grund av mensvärk. Efter 4 månader ringde syon och ville veta hur det egentligen låg till. 
På den här tiden kanske jag hade 6-7 blödningsdagar och ont lika länge och ingenting hjälpte. Värktabletter har aldrig funkat på mig, och då har jag även fått receptbelagda, och promenader eller övrig motion har oftast bara gjort det värre. Utan det enda som har funkat för mig är vila och värme. Så värmedyna i sängen med extra täcke över mage och rygg och sedan bara vila är det som varit bäst för mig.
Jag sa som det var och jag hör fortfarande hennes "jag-tror inte på dig" tonfall när hon sade till mig att "nä, så länge har man inte ont och nej man har inte så ont att man ej kan ta sig ur sängen".
Nähä, inte hon kanske men jag har det, eller hade det, varje månad.

Nu är det som sagt bättre och med bättre menar jag att det inte gör ont lika länge och varje gång är inte samma plåga. Nu har jag värre PMS istället så det jämnar väl ut sig antar jag.

 

Så mensen är här och hur man än försöker räkna ut det så verkar det som att den alltid kommer när man vill ha den som minst. 
Nä, jag vill inte ha mens när jag ska åka bort med min pojkvän över helgen med husvagnen eller när vi ska vara i stugan.
Nä, jag vill inte ha mens när vi planerat att bada badtunna med kompisarna.
Nä, jag vill inte ha mens när vi ska sova borta hos några som jag knappt sovit hos tidigare. 
Men när kommer den? Jo vid alla dessa tillfällen. Antingen för tidigt eller för sent, bara för att sabba dina planer. 
Visst nu kan man göra allt detta även om man har mens men för mig personligen hade det varit en hundra gånger bättre upplevelse om mensen varit duktig och väntat vilket tar mig till nästa punkt.

6. Ofräsch
Visst alla har det, alla vet varför och egentligen är det väl ingen över 14år som bryr sig om man har det eller ej. Men jag personligen känner mig, som jag skrev tidigare, så ofräsch. Och fortfarande så är det helt fel tänkt men jag kan inte rå för det.

 

7. "Alla vet!" 

Ja jag är en kvinna på 24år som haft mens nu i halva mitt liv! Så de som ser mig kan nog anta att ja, hon har mens. Inte för att jag tror att det är något som de går och tänker på eller som de, som sagt, ens bryr sig om.
Men de kan omöjligt veta när jag har det, om det nu inte går omkring en människa därute med röntgensyn.
Det känns ändå som att människorna i kön på ICA eller de jag får ögonkontakt med när jag är ute och går ser det på mig.
Som om de skulle tänka "jaha så här går du och har mens". Nä jag tror inte det...
Och egentligen om de nu skulle se på mig att jag hade det på något sätt, varför skulle jag bry mig? Det är ju helt naturligt.

 

8. Känslan efter mens
Jaha så ena stunden på dagen har man mens och i nästa är den bara borta. Precis när man börjat vänja sig vid att ha mens är den inte längre närvarande och under de tre-fyra kommande veckorna är det som att man glömmer bort att den ens existerar, tills dagarna innan d.v.s.