Inatt så var det omöjligt att somna och trodde att jag skulle bli tokig och slita av mig allt hår. Längtade inte efter annat än att bara få sova och speciellt med tanke på att jag skulle jobba idag efter en månads sjukdom.

Men hur som helst så gick det ändå inte att somna förrän efter 03.00 och väckaren ringde första gången 05.30 och sedan väckte Robert mig igen 10 minuter senare och då var det bara att kliva upp.

 

Sedan kommer jag till jobbet och ser troligtvis ut som jag känner mig, som en zombie. Känner mig en aning efter eftersom jag inte varit där på länge och även om det inte låter som lång tid så är det mycket som kan ändras. Folk kan ha fått nya vanor, nya mediciner m.m. på en månad.

Men får hoppas att jag kan somna ikväll. Fast trots att jag som max bara fått 2.5 timmars sömn så känner jag mig inte ett dugg trött just nu. Kroppen känns öm och tung men skallen är klarvaken! Orkar i alla fall inte med en till natt med lite sömn eftersom det är en ny arbetsdag imorgon.

 

En positiv sak är väl att våran lunchrast nu är 45 minuter lång istället för 30 minuter. Nu kan man äta maten i lugn och ro utan att behöva känns någon stress ifall det är kö till mikron, maten blev lite för varm eller att man måste på konsum för att handla om man måste jobba längre eller bara glömt/inte orkat göra mat dagen innan.