I torsdags var det då Halvsnödagen, en annan dag som jag aldrig har hört talas om. Det Halvsnödagen handlar om är då att den 25e januari varje år ska hälften av snön ha kommit. Det betyder då inte att du kommer ha dubbelt så mycket snö på tomten innan det försvinner eftersom det tinar bort och packas ihop eftersom, men enligt sägnen, som detta är, så kommer vi få lika mycket till innan sommaren är här.

 

Själv så måste jag erkänna att jag är otroligt less på snö! Var visst 10år sedan sist som det var så här mycket! Det snöar varje vecka och jag är så glad och tacksam att de kommer från Roberts jobb och skottar hos oss. Har skottat ett par gånger själv med snöskyffeln men är det sån tung och blöt snö som kom förra veckan så är det inte roligt att skotta.

Robert var även och skottade stugtaket i torsdags, två snöskyfflar gick sönder innan han ens fått bort hälften av snön, så ni kan ju bara gissa hur mycket snö det var där och hur tung den var!

 

 

 

 

Den här dagen har jag aldrig tidigare hört talas om men namnet gjorde mig nyfiken. Min första tanke var att den kanske handlade om en sådan dag då gifta män får vara "frufria", med andra ord singlar för en dag.

Men den här dagen handlar om något helt annat nämligen en dag då männen i huset gör kvinnornas jobb. Samtidigt ska kvinnorna göra precis vad de känner för.

Dagen uppkom i Lennart Hylands radioprogram, Karusellen, i januari 1954. Men det här förslaget väckte starka känslor hos det svenska folket och delade in Sverige i de som var för och emot en sådan dag. Största rädslan var att tvingas sätta sina familjer i svält, eftersom männen inte hade någon aning om hur något i köket fungerade. 

 

Visst är det fortfarande så att kvinnorna gör det mesta i hemmet, kanske inte överallt men på de flesta ställen. Men efter att ha hört ett radioklipp om just denna dag så inser jag att vi ändå kommit en bit på vägen sedan 50-talet. 

Så allt var kanske inte bättre förr?

 

 

Källor:

 

 

 

 

 

Idag är det svårt att tänka sig en tid utan el, speciellt med tanke på hur mycket vi använder den. Nästan allt går på ström idag och det märks som tydligast de gånger det blir strömavbrott.

Innan vi åkte hem från svärmor efter jul så gick strömmen till och från hela dagen och det var nästan svårt att komma på något som vi kunde göra medan vi satt där i mörkret och väntade på att den skulle komma tillbaka. 

 

När vi började på att vara i stugan så var vi helt utan el där, idag har vi i alla fall ett elverk. Men det gjorde oss inte så mycket. Vi tände massvis med ljus, lyssnade på en batteridriven radio, lagade mat på gasolplattorna, spelade kort och pratade hur mycket som helst. Men det var på den tiden (nu lät jag gammal) när telefonerna endast fanns till för att ringa/smsa med och mest bara hängde med. Idag är det vi som hänger på telefonerna. 

 

Det finns mycket som är bra med el men samtidigt så kan jag tycka att det är lite läskigt hur beroende vi verkligen är utav den. Som sagt så märker man det rätt snabbt när man blir utan, om så bara för en stund. Tänk då tanken om den skulle försvinna i veckor, månader, år eller förevigt. Det känns som en väldigt liten risk men stressen växer verkligen inom en av bara tanken eftersom vi tappar så mycket på det. 

 

 

 

Personer som känner mig undrar säkert varför just jag har valt att skriva om Vinets dag, jag som inte ens dricker vin. Och jag måste säga att det undrar jag också, varför jag skriver om det inte varför jag inte dricker vin. Svaret på den frågan kan jag och det för att det INTE alls är gott!

Jag gissar på att jag aldrig kommer att bli en sådan person som sitter hemma en fredagkväll och tar ett glas vin i soffan samtidigt som jag har gjort ansiktsmask och pedikyr. Eller en sådan person som bjuder på stek med ett glas rödvin till. 

Hade en kompis förut som försökte lära mig dricka vin genom att blanda ut det med fruktsoda. Det fungerade uppenbarligen inte och måste säga att jag mest bara kände mig som en (ursäkta uttrycket) fjortis som försöker bli full på något som inte är så gott men är billigare än sprit. 

Men otroligt nog så kan jag dricka Black Tower (så länge det är vitt). Av någon anledning går det hem hos mig fast än de personer som jag pratat med om just vin (inte många, tro mig) säger att det är ett skräpvin! Och så kanske det är, men enligt min åsikt smakar det inte lika mycket jästa frukter som det övriga jag testat, de kanske är ännu mera skräpviner vad vet jag.

 

Robert hade en period då han fastnat för Tre apor, och han var inte ensam. För oavsett om det var vi som for på fest eller hade fest hos oss så dök dessa bag-in-box förpackningar upp VARENDA gång! Man kunde nästan tro att de där aporna förökat sig och hamnat i varenda människas hem!

Idag är det enda som jag ser av det märket deras cider, med smaker som jag faktiskt gillar!

Hittade givetvis varför då jag i skrivande stund sökte på bilder, aporna har fått ge plats åt nya figurer och vinet heter nu Tre katter, däremot är innehållet fortfarande detsamma...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag är det kramens dag och hur underbart är inte det? För hur ofta har vi inte hört hur bra det är att kramas? Att det dämpar ångest och gör att man känner sig lugnare?

På Roberts jobb delas det ut kramar hejvilt och speciellt om någon är på dåligt humör. Hur seriösa de är med det här är inte jag person att svara på men kramas mycket gör de i alla fall.

 

Alltid när jag tänker på kramar så tänker jag på två av mina syskonbarns mamma och hennes statusuppdateringar på Facebook. Ett tag var hon väldigt sjuk och delade/skrev ofta om hur viktigt det var att krama de personer som man älskar, redan idag om man hade möjligheten till det. 

De där orden: Krama någon du älskar idag har satt sig lite i hjärnan på mig och ploppar upp lite då och då och ger mig en tankeställare.

Men måste ändå säga att jag är rätt bra på att dela ut kramar, till Robert och Casper i alla fall. Det är alltid lika mysigt att kramas med dem och ett par kramar om dagen/person blir det i alla fall. Casper tycker nog att jag är jobbig ibland men är inte dålig på att själv komma fram till mig, eller Robert, och dela ut lite kramar själv. 

Att kramas med Robert är nog det bästa de gånger ångesten smyger sig på, när livet känns hopplöst, när jag känner mig hopplös eller på annat sätt inte mår bra. 

 

Så jag säger väl samma som mina syskonbarns mamma, krama någon du älskar idag! (och imorgon, och dagen efter det)

 

 

Idag är det internationella Nalle Puh-dagen och vem känner inte till denna lite dumma, men underbara, björn? 
Minns att jag älskade det programmet som liten och tycker fortfarande att det är en jättegullig serie. Har även en av böckerna stående i Caspers rum tillsammans med en jättestor Nalle Puh på golvet, han har även en mindre som han hade stående på skötbordet förut.

 

Det var faktiskt inte längesedan som jag hörde något om Nalle Puh senast. Det var efter jul som jag satt hemma hos svärmor och lyssnade på Therese & Zätas pod som de började prata om saker de trott var på ett sätt men visade sig vara något annat som Zäta berättade att Nalle Puh egentligen inte är en kille utan en tjej! I alla fall om du går tillbaka till hur karaktären blev till.

Tydligen så har Nalle Puh, eller Winnie som "han" heter på originalspråket engelska, fått sitt namn efter en björnhona som togs till London Zoo under början av 1900-talet. Denna björnhona är i sin tur döpt efter orten Winnipeg i Kanada.

Så nu vet ni det!

 

 

 

 

Har gått ett par dagar igen, att skriva innan och sätta in på publicering har bara fungerat en gång. Inte så att funktionen inte fungerar utan mer att jag glömmer bort att skriva.

 

I måndags var det tulpanens dag och bläddrade faktiskt förbi en artikel i samma veva som handlade om att det är vi svenskar som köper mest tulpaner i världen! Kan säga att de köpta tulpanerna inte hamnar hos mig i alla fall.

Nu lät det som att jag inte gillar tulpaner men så är det inte, det beror mer på att det sällan köps blommor till detta hushåll över huvud taget. Får jag blommor är det oftast rosor. 

Men visst gillar jag tulpaner, speciellt buketter blandat med olika färger! Tack vare alla dessa färger tycker jag att det är ett smart drag att ha tulpanens dag så här i början på januari när dagarna är mörka och kalla.

  

 Martin Luther King-dagen

När jag pluggade senast, minns inte om det var engelskan eller litteraturkursen, så skulle jag skriva om tre personer som påminde om varandra på ett visst sätt. Jag minns inte vad jag skrev om men jag minns en av personerna som jag skrev om och det var just Martin Luther King. 

Hans "I have a dream" tal är nog ett av världens mest kända tal, och det är inte svårt att förstå varför. 

Ibland när jag tänker, eller hör andra säga, att du som ensam person inte kan ändra världen eller få människor att tänka annorlunda så börjar jag tänka på Martin Luther King. Han kämpade verkligen för det han stod för och trots att vi än idag inte är hela vägen framme så har vi kommit en bra bit på väg, och mycket tack vare honom. 

Martin Luther King-dagen är även en amerikansk federal helgdag sedan 1986, 18 år efter att Martin Luther King mördades i Memphis. 

 

 

 

Idag är det tjugondedag jul, eller tjugondag Knut som jag oftast säger. Den här dagen förknippar jag bara med en sak och det är att julgrejerna ska packas undan. Även om vissa börjar tidigare och andra senare. Själv så började jag redan igår. Tycker alltid att det känns som en lång tid mellan julafton och den här dagen och brukar vanligtvis vara spyless på juldekorationerna innan dess, men inte i år. Dagarna har gått så otroligt snabbt och det som bara känns som ett par dagar sedan nyår är imorgon hela två veckor! Har nästan svårt att förstå vart tiden tar vägen.

 

Men det är bara att gilla läget och imorgon fortsätter troligtvis nedpackningen av grejer. Gäller bara att hitta den försvunna kartongen med sakerna som var här innan julgrejerna åkte fram. Den är spårlöst borta!

Just nu är jag för trött för att ens tänka tanken på att leta efter den. Har legat i närmare två timmar och försökt få Casper att somna. Han var inte grinig eller sur utan surrig, glad, klättersugen och hade massa bus på g. Dessutom lade han sig bredvid mig och skrattade på ett sjukt läskigt sätt som fick mig att tänka på ett mer ondskefullt barn...

Nu blir det att ta det lugnt en stund innan jag själv ska krypa ner i snarkdosan så man orkar med morgondagens nedpackning av jul.

 

En sista fundering, är det bara jag som brukar säga "Tjugondag Knut, nu dansas julen ut"?

 

 

 Källa: Temadagar.se

idag är det marsipanens dag och det finns egentligen bara två saker som jag tänker på när det kommer till marsipan, det ena är marsipangrisar och det andra är marsipanlock till tårtor. Låt mig förklara.

Marsipangrisar kanske inte är så konstigt egentligen. Kan inte påstå att det är något som jag gjort ofta och äter de knappt heller, sist jag åt en marsipanfigur var nog våren 2008 efter att ha börjat praktisera på Konsum i Vännäsby och de skickade med mig en hela kasse(!) med marsipankycklingar hem.

Men mitt senaste minne av just marsipangrisar är för en herrans massa år sedan då jag, Daniel och några av våra kusinbarn träffades hos våran faster/deras mormor för att göra marsipangrisar/-figurer innan jul. Oftast brukade vi baka pepparkakor men just det året blev det marsipanfigurer. 

Hela eftermiddagen höll vi på med dessa och jag minns att vi använde såna där hårda, ätbara silverkulor som ögon.

Hade jag vetat vart mitt fotoalbum är i skrivande stund hade jag bjudit på en bild, kanske kan lägga in en senare i det här inlägget.

 

Marsipanlock då? Jo i november 2016 när Casper skulle döpas hade jag kollat massor med inspiration till tårtor på Google, Pinterest, Instagram, ja överallt! Bestämde mig genast för att göra en vit marsipantårta med blå text av sockerpasta som min mamma så snällt fixade till mig efter en tur till Umeå.

Minns att jag pratade med pappa innan jag skulle börja med tårtorna som "skrämde" upp mig genom att hela tiden säga hur svårt det var att lägga på marsipanlock, något jag aldrig tidigare gjort.

Var det svårt? Nä inte alls, att stansa ut bokstäver med sockerpasta var 10 resor värre! 
Bild på resultatet kan ni se här nedanför, men måste erkänna att min syster gjorde allt det som är blått. Vi kanske inte platsar på konditori men hallå, för att vara första gången tycker jag att det är helt okej.

Någon som däremot hade kunnat jobba på konditori är min pappa. Minns en sommar när min farbror fyllde år och pappa bestämde sig för att göra en tårta formad som MODOs logga med deras bokstäver/symboler i marsipan i olika färger. Även denna tårta ska det finnas bilder på någonstans, men dessa är troligtvis i pappas gömmor och inte mina.

 

Antar att ordet hypnos kan tolkas på flera olika sätt beroende på vem som hör ordet. Själv så ser jag en stor, upplyst scen framför mig. En man står på scenen, tar upp en frivillig/flera frivilliga från publiken, sätter dem i trans och får dem att göra konstiga saker. 

Pendlar och spiraler är också något som jag tolkar med hypnos, eller kanske ormen Kaa från Djungelboken. 

 

Vad skriver då Wikipedia om hypnos?

De beskriver det som "ett transartat tillstånd mellan vakenhet och sömn". Vilket är lite så jag själv har uppfattat det.

De skriver också att "Den hypnotiserade är inte drömmande eller sovande, utan mycket medveten, men medveten på ett annat sätt än vanligt."

 

 

På mellandagagarna besökte vi Avion i Umeå och när vi var på väg in i en av butikerna så upptäckte jag att de hade en mindre skylt med butiksnamnet just vid ingången. Skylten hade inte bara namnet i bokstäver utan även i punktskrift.

Kanske är detta något som funnits ett tag eller så är det något helt nytt. Min första tanke var i alla fall att det var på tiden! Samhället ska vara till för alla och även om det är svårt att anpassa precis allt utifrån ALLA människors behov så kan ibland de små sakerna göra mycket. 

 

Vad har jag för relation till punktskrift? Minns en gång, kanske var det i mellanstadiet, som en synskadad man besökt skolan. Är osäker på om jag var sjuk vid tillfället men alla fick i alla fall varsin lapp med alfabetet i punkskrift. I flera dagar vet jag att vi i klassen övade på att läsa punktskrift, men det var otroligt svårt!

Läste lite om punktskrift nu och det ser ännu svårare ut än jag mindes det! Speciellt med tanke på att siffrorna är en bokstav mellan A-J, fast då med ett specieltecken framför.

 

 

 

Med tanke på att vi har haft sjukstuga här i ett par dagar så ligger jag såklart redan efter med 3 januaris tema. 

Tanken är inte att skriva om alla dagarna, utan bara de som jag finner mest intressanta/roliga/annorlunda så hade lätt kunnat hoppa över den här dagen och gå vidare som om ingenting hade hänt, men det vill jag inte.

 

Den 3e var det alltså J.R.R Tolkiens dag, mest troligt för att det också var hans födelsedag. Han föddes alltså den 3 januari 1892 och dog sedan den 2 september 1973, 81 år gammal. Tyvärr fanns ingen magisk ring i hans ägo, för författare som Tolkien får vi inte många av.

Han utnämns ofta som den som grundade fantasygenren. för sedan hans böcker skrevs (Sagan om ringen-triologin och Bilbo (numera Hobbit) ) är det många som fått inspiration av hans karaktärer och världar. Både inom litteraturen men också inom spelindustrin. 

Han har gjort fler verk utöver dessa men de här är de mest kända. Flera verk har även fått sammanställas efter hans död då av sonen Christopher Tolkien. 

 

Det finns så otroligt mycket att läsa om Tolkien och bara i Sverige finns det ett antal Tolkiensällskap för den som är intresserad. Dessa sällskap utgår oftast från de mest populära och kända av tolkiens verk, d.v.s. Sagan om ringen och Bilbo.

 

Tänkte berätta lite hur Tolkien kom in i min värld, eller rättare sagt Sagan om ringen som jag idag är ett stort fan utav!

Det började med att min dåvarande granne, vän och klasskamrat Krille frågade mig om jag sett Sagan om ringen. Det hade jag inte.
Minns inte när det här kunde ha varit men filmen kan inte ha varit så gammal. Sade i alla fall åt honom att jag inte hade någon lust att se den heller, kallade den dessutom för skit, trots att jag knappt visste något om den.

Min favoritfilm för tillfället var Titanic, även om den då hade några år på nacken.

Flera år senare kom den här filmen (Sagan om ringen) in i vårat hem då pappa fått låna en del filmer av min farbror Sven. Min lillebror Daniel ville givetvis se den så så fick det bli. Vi satte oss därför på varsin stol med våra täcken och varm choklad framför datorn i pappas rum. Vi såg oftast film där eftersom pappa då kunde se tv medan i vardagsrummet.

Tanken var att ge filmen en chans, och jag blev fast direkt, och då inte bara på grund av förälskelsen till Elijah Wood! (tonåring som jag var).

 

De här filmerna blev snabbt mina favorieter och är än idag. Var faktisk så sen som i våras som jag och Robert såg alla filmerna, han hade också en negativ syn på dem tills vi såg dem. Han kanske inte är lika fast som jag men han fick erkänna tillslut att de inte alls var dåliga!
Vi såg de oklippta, de jag rekommenderar mest att se eftersom de ger svar till så många frågetecken som uppstår i de klippta filmerna. Visst, de är lite längre men det är så värt det i slutändan.

 

När det kommer till böckerna så äger jag både Bilbo och Sagan om ringen-triologin. Minns så väl när pappa köpte Sagan om ringen-triologin till mig på ICAs bokrea ett år. Han tyckte att de var dyra och det fick jag höra ett par dagar, men jag var gladare än någonsin.

Var nästan ännu gladare då jag för bara ett par år sedan hittade boken Bilbo på Second hand för bara 5 eller 10 kr. 

Bilbo är däremot den enda boken som jag lyckats ta mig igenom från pärm till pärm. Sagan om ringen har jag påbörjat två gånger. Första gången var när jag nyss fått böckerna av pappa, andra gången var medan jag var gravid med Casper. Då hade jag bestämt mig för att det var nu eller aldrig, för när Casper väl kommit skulle det inte finnas tid på ett par år framöver till att läsa dem. Men gravidillamående och enorm trötthet är ingen bra kombination när det kommer till att läsa dessa böcker. Men en dag har jag lovat mig att läsa alla, återstår bara att se när det kommer ske! Först kanske jag ska ta mig tid till att se alla Hobbitfilmerna, har än bara sett första!