HemHar du inget snällt att säga, säg då inget alls!
I torsdags så hände något som fick det att koka inombords och är så glad att jag inte då i just det läget tog upp tangentbordet och började skriva. Är fortfarande lika arg men har lugnat ner mig och väljer mina ord bättre.
Någon som inte valde sina ord bra var personen som jag nu ska ta upp.
Jag vet inte hur många som läser det jag skriver, vet att det i alla fall är ett par stycken som är inne men om de sedan läser eller bara scrollar runt kan ju inte jag svara på. Vilka dessa personer det är vet jag ju inte heller.
Därför nämner jag inga namn men vill ändå att det ska komma ut då jag känner att jag har kommit till en punkt i livet då jag inte är 15 år längre och har svårt att stå upp för och försvara både mig men också mina närstående och vänner.
Jag ska stå på mig och jag ska säga mitt.
Det är ingen jättestor grej, eller är det det? Vad räknas egentligen som en stor grej och inte? Hur som så började det med att Robert kom hem från jobbet i vanlig ordning. Han jobbade dag förra veckan och kom därför hem vid 14.00.
Vi pratar lite allmänt om dagen och det är då jag får veta att en person som bor i närheten av oss sagt till Robert att Findus varit inne på deras tomt och att de nu också har hittat en död fågel. Här finns inga bevis på att det är just våran katt som tagit fågeln, kanske såg de honom bära den och lägga den dit men det är också oklart.
Vi pratar lite allmänt om dagen och det är då jag får veta att en person som bor i närheten av oss sagt till Robert att Findus varit inne på deras tomt och att de nu också har hittat en död fågel. Här finns inga bevis på att det är just våran katt som tagit fågeln, kanske såg de honom bära den och lägga den dit men det är också oklart.
Fine, sånt kan man ta och om det besvärar dem så mycket så visst kan vi låta honom vara ute mindre, kanske bara kortare stunder. Men det slutade inte här.
Som jag förstod det på Robert så ville personen i fråga att Findus skulle bli innekatt för att såg denne honom på sin tomt igen, och jag citerar, "ligger han risigt till då jag får hem min 22a".
Som jag förstod det på Robert så ville personen i fråga att Findus skulle bli innekatt för att såg denne honom på sin tomt igen, och jag citerar, "ligger han risigt till då jag får hem min 22a".
När det kommer till vapen så är jag inte alls insatt men så långt vet jag att skjuter man en katt med detta vapen så blir den mer än skadeskjuten. Personen hotade alltså att döda våran katt!
Knappt 3 veckor har vi bott i detta hus och så får man höra detta! Findus har alltså inte förstört något, han har inte kissat någonstans utan han har helt enkelt varit den sociala katten han är och hälsat på hos andra människor och (utan bevis) tagit en fågel, som de flesta katter gör.
För er som undrar är inte heller Findus den enda katten som stryker omkring här, har sedan vi flyttade in haft 3 andra katter på våran tomt men inte går jag i mordtankar bara för det.
Det som fick mig att tända till direkt jag fick höra det här var då givetvis att våran katt hotas att dödas med ett vapen av ingen större anledning än det att han är just en katt. En nyfiken och social sådan dessutom.
När jag sedan låtit det sjunka in så sprids istället min ilska och irritation ut över saker som dessa:
* Det är sagt av en vuxen person som är närmare 20 år äldre än mig själv och som dessutom har egna djur.
* Får mig att inse vad man bor i närheten av för människor. Vad händer om Casper kommer för nära dessa personers hem. Kanske en liten risk men bör jag oroa mig för min sons liv då personen så enkelt hotar att ta till vapen?
* Det är sagt av en vuxen person som är närmare 20 år äldre än mig själv och som dessutom har egna djur.
* Får mig att inse vad man bor i närheten av för människor. Vad händer om Casper kommer för nära dessa personers hem. Kanske en liten risk men bör jag oroa mig för min sons liv då personen så enkelt hotar att ta till vapen?
* Börjat förstå varför det är sådan osämja i kommunen och att alla hatar alla. Är det inte idiotiska rykten (kolla bara på mig som tydligen inte bara legat med min egen bror utan även varit gravid med hans barn) så är det personer som inte tänker innan de talar.
Slutsats:
Hade personen kommit och sagt detta till mig, Robert eller oss båda och istället för vapenhot då lagt fram det så här, "kan ni vara snälla att ha eran katt inne lite oftare då jag ogillar att han är på min tomt och lämnar fåglar/retar upp mina djur" ja då hade det varit en annan sak.
Hade personen kommit och sagt detta till mig, Robert eller oss båda och istället för vapenhot då lagt fram det så här, "kan ni vara snälla att ha eran katt inne lite oftare då jag ogillar att han är på min tomt och lämnar fåglar/retar upp mina djur" ja då hade det varit en annan sak.
Men nu har personen inte gjort det och då blir det annorlunda.
Det är svårt att ha en katt med FIC som nu varit utekatt i över ett års tid och som blir stressad över att måsta vara inne precis hela tiden. Han har ändå varit ute otroligt lite om man jämför med hur mycket han var ute i gamla huset redan från dag 1 då han fick komma ut.
Här kan det gå en hel dag utan att han ens vill gå ut för att sedan bara vistas ute drygt en timme och sedan komma in igen och vara inne till dagen efter.
Om detta beror på att han redan blivit utsatt för saker kan jag inte svara på men jag hoppas verkligen inte det.
Jag kan forsätta skriva om det här i evigheters evigheter för den här gången kommer jag inte att sitta och ta emot allt skit som sägs, oavsett om det handlar om mig, min familj, mina vänner eller mina djur!
Är det dessutom hot med i bilden kommer jag gå på hårdare, utan att sjunka till en nivå där jag hänger ut människor eller kommer med hot själv!
Bevis på att det faktiskt finns andra katter i området.
Våran helg
Trots att Robert slutade tidigare i fredags, vllket gav oss en lite längre helg, så har helgen gått så otroligt snabbt. Kan inte minnas när en helg gick så här fort sist. Trots det har det hänt en hel del som jag tänkt dela med mig av nu.
Fredag:
Robert slutade som sagt tidigare, anledningen till det var att vi skulle till Umeå och leta klänning till mig, lämna igen en sak vi köpt fel på Biltema samt kolla lite saker hem på IKEA.
Såklart glömde vi både saken vi skulle lämna igen och även listan över vad vi behövde från IKEA.
Men trots det och de sura minerna från Robert efter att han tappat bort mig på H&M inte bara en utan två gånger så hade vi ändå trevligt i stan, jag, Robert och Casper.
Efter stadsbesöket åkte vi och hälsade på några vänner som vi sällan träffar. Alltid lika roligt att sitta och prata en stund med dem och ännu trevligare då Casper kan följa med, de senaste gångerna har det varit så sent vi varit förbi och då har Casper haft barnvakt.
Hann sedan bara komma hem till svärmor och så blev det att testa klänningar, hade testat alla innan men behövde hitta den bästa av dem alla för på lördagen var vi nämligen på...
Lördag:
...bröllop!
Roberts barndomskompisar skulle gifta sig och ja hela dagen var fylld med glädje, skratt och minnen. Själv kände jag, trots att jag saknade Casper till och från, hur lyxigt det var att bara behöva sitta och se hur andra fick jaga runt på sina barn och inte fick äta i fred.
Missförstå mig inte nu (känns som att jag alltid får komma med långa förklaringar i dessa lägen) Casper är den bästa som finns men just när det vankas mat så får jag nästan alltid äta den kall. Mest för att jag först ger honom och sedan när han har ätit så ska det smakas av min mat också. Nån annan som har en lika matglad unge som vi som inte tycks ha nått stopp?
Men åter till lördagen och bröllopet. Vigseln var fin men hade gärna sett att den var längre, var ju ändå dubbelbröllop. För de inblandade som var nervösa så kan jag tänka mig att de tyckte att den var precis lagom. Som man säkert kommer känna själv om man har turen att få stå där en dag. Vet ju bara hur nervös jag var på Caspers dop.
Efteråt blev det trerätters middag bestående av kavring med någon röra på, ingen aning vad men det var supergott! Varmrätten var kött med ungsbakad potatis och morötter och efterrätten var såklart bröllopstårta.
På kvällen blev det liveband och alla som hade åldern inne blev bjudna på alkohol. Inte ofta man blir bjuden både på maten och alkoholen på bröllop utan oftast är det både kuvertavgift och drinkbiljett och hade inte brytt mig om det vore så här med.
Söndag:
Vaknade pigg. Drack inte så mycket, mest för att jag hatar att vara bakis men också för att jag inte kan somna om jag druckit bara en aning mer än vad jag borde. Och sedan vet jag att det är jag som får ta hand om Casper på morgonen.
En kort stund efter att vi vaknade tog vi båten och hjälpte en kompis med att frakta iväg hans föräldrars flytbrygga och fick även se hans nya stuga.
Efteråt fick Casper åka lite fyrhjuling på gården med Robert, och han log från öra till öra. Skulle inte alls bli förvånad om han blir lika motorintresserad som pappa, eller kanske mer. Brum Brum är för er som undrar favoritorden i dagsläget och även det första han sa då han vaknade efter en liten tupplur i bilen på vägen hem. Eller rättare sagt brum brum pappa.
Det var inte förrän vi kom hem som man började känna av tröttheten så blev hämtmat till middag, lite bingolotto och Johan Falk, inte min favorit om jag får säga det själv men gick an.
Och just det Casper fick även lite försenade födelsedagspresenter igår som både gladde honom och mig då en av dem var just den nattlampa som jag skrev om tidigare att jag så gärna ville ha till hans rum!
Uttråkad
Sitter här och är så otroligt uttråkad och bara för det så passar Casper på att sova länge. Eller länge och länge, han har sovit 2 timmar och 15 minuter. 2 timmar är standard för honom.
Det jag alltid fått höra under min uppväxt då jag sagt att jag haft tråkigt är två saker.
1. Hitta på något då. Ja om det vore så lätt så skulle jag ju inte ha tråkigt.
2. Städa ditt rum. Idag kan jag då säga att punkt nummer två är avklarad och lite där till. Man ska inte klaga men har faktiskt ingen städning alls. Om jag nu inte tar tag i att rensa det där förbannade förrådet som jag nämnde tidigare men har en plan för att få ordning och för att den ska kunna gå i stöpet så krävs det lite mer förvaring.
Annars brukar jag sukta efter egentid då jag bara kan sitta i soffan med en bok eller se lite Youtube-klipp. Men idag så har jag redan sett allt jag vill se samt att jag blev så otroligt trött av att läsa att jag inte kunde koncentrera mig på det som stod (pensionärsvarning?).
Kunde däremot inte heller ta någon powernap då jag började frysa som en galning på en gång, det beror nog mer på den här förkylningen som jag åkt på. En förkylning som egentligen bara gjort mig lite halvslö och täppt i näsan.
Nä, den annars så lata jag var sugen på en promenad med min son. Det är ingen värme ute och solen kanske inte strålar så mycket som man önskat men det är uppehåll från regn och det räcker gott och väl för mig. Och ja, Casper har varma kläder så att det räcker och blir över.
Så får se vilket humör han är på då han vaknar sedan.
Robert har varit borta och byggt på nya stugan i helgen så får se när han kommer hem. Vi hade åkt vi med om det vore så att våran bil varit i ordning men då den inte är det så fick han skjuts dit istället. Han kanske tar bussen hem om ingen känner sig manad att köra 10 mil enkelväg för att sedan köra tillbaka igen.
Blir det buss så är han hemma på ett par timmar så då kan vi äta middag tillsammans, han, jag och Casper.
Barnrumsinredning
Något utav det bästa jag vet är att sitta och kolla inredning och speciellt inredning till Caspers rum. Jag kan inte säga att jag är världsbäst på att inreda men jag försöker i alla fall.
Planen innan vi flyttade hit var att tapetsera alla väggar som inte var grå i Caspers rum och där tapetsera en vit tapet med silvriga stjärnor på från Rusta, här är en bild:
Jag gillar den fortfarande jättemycket men sedan tänkte jag att den tapeten som sitter där i dagsläget, en grå/vit och har för mig att även den kommer från rusta, att den passar bättre genom årens lopp än vad denna gör som kanske bara passar just nu.
Så nu kollar jag bara inredning istället.
En sak som jag förälskat mig i är denna lampa från Jollyroom:
Och denna nattlampa från Lekmer
Som ni kanske märker så är jag inne i en "stjärnperiod" men det kan ju också bero på att jag alltid varit en sådan person som älskat stjärnor. Pappa brukar ibland påminna mig om hur mycket jag gillade att titta på stjärnorna när jag var liten och alltid gjorde då vi åkte hem på eftermiddagarna under vintern. Detta minns jag mycket väl.
Casper har även två stola från Kids Concept, även de med stjärnor på. Inte min förtjänst utan dessa fick vi utav Erik, Roberts pappa och Caspers farfar.
Håller nu på att leta ett bord till dessa stolar men själva märket är inte billigt och sitter nu och funderar på om jag inte lika gärna kan köpa ett bord från IKEA. För så stor skillnad tycker jag inte att det är mellan dem båda.
Håller nu på att leta ett bord till dessa stolar men själva märket är inte billigt och sitter nu och funderar på om jag inte lika gärna kan köpa ett bord från IKEA. För så stor skillnad tycker jag inte att det är mellan dem båda.
Sedan har Casper en hylla i sitt rum, det är våran gamla slitna hylla som vi både haft i sovrummet men även i köket. Där har han sina mumingrejer.
Men är ute efter en hylla till att häga upp och ställa lite finare saker på, han har lite från dopet, ett minnessmycke från kommunen samt en modellbil i kartong som ska upp någonstans. Har hittat en hylla men känns som att den kanske är lite för liten för några av sakerna men samtidigt så är detta ännu en sak som jag känner att jag bara måste ha in dit och det är den här hyllan från Varuhus1
Men är ute efter en hylla till att häga upp och ställa lite finare saker på, han har lite från dopet, ett minnessmycke från kommunen samt en modellbil i kartong som ska upp någonstans. Har hittat en hylla men känns som att den kanske är lite för liten för några av sakerna men samtidigt så är detta ännu en sak som jag känner att jag bara måste ha in dit och det är den här hyllan från Varuhus1
Vet inte vad det är med den här hyllan, så speciell är den inte men har fått någon vision om att det bara är just denna hylla som kommer att passa i Caspers rum.
Förtuom detta så ska jag även sätta tavellister på ena väggen och göra som en liten bokhylla utav det. Har ännu inte bestämt om jag ska ta de i storlek 115cm eller 55 cm. Har en på 115 cm som jag fick utav mamma. Väggen är ett par cm över det så har man de i den storleken tar de upp hela. Har men lite mindre så måste de vara i mitten för att de ska se bra ut.
Hittade en bild på hur jag vill ha det, kommer även att ha Caspers C med belysning som han fick på dopet samt hans alfabetstavla där bland böckerna.
Bilden lånade jag från Pinterest
Detta är planerna än så länge, får se hur det kommer att bli i slutändan. Kan hända att jag ändrar riktning helt eller håller mig till denna plan. Det är det som är fördelen men samtidigt nackdelen att ha fria händer. Man får för många val.
Ge mig bättre väder, tack!
Casper har nästan nyss somnat och själv sitter jag och försöker lära mig texter till lite vaggvisor och dylikt. 5 kvällar i rad nu har jag fått sjunga mina skönsånger för Casper då han ska sova. Men börjar bli less på att inte kunna hela texter till vissa låtar mer än till "Come what may" och "Your song" som inte ens är vaggvisor. Men han somnar till dem i alla fall och det är ju det som är meningen.
En låt som jag gillar är Vargsången från Ronja Rövardotter.
När Casper vaknar från sin tupplur så hade jag tänkt att vi skulle gå ut en sväng, om vädret tillåter. För såklart kunde det inte låta bli att regna hela morgonen idag trots att det ändå såg ljust ut ute.
Nu har regnet avtagit men då blåser det istället. Känns bedrövligt att man ska börja fundera på att ta fram vantar och mössa redan nu.
Nu har regnet avtagit men då blåser det istället. Känns bedrövligt att man ska börja fundera på att ta fram vantar och mössa redan nu.
Relationsexperten?
Sitter och pratar med en kompis om relationer. Jag är ingen expert, långt ifrån. Har ju för tusan bara haft en pojkvän men ändå känns det som att jag har haft 3-4 olika relationer med samma person.
Jag och Robert har varit tillsammans i 10 år nu! Det är mycket med tanke på att jag bara är nyfyllda 26år och han 30.
Vi kände inte varandra innan vi blev tillsammans utan det är något vi fått ta under tidens gång. Under dessa år har vi på så sätt också växt upp tillsammans. Från att vara obrydda barn som snodde mat ur våra föräldrars kylskåp, som var vakna hela nätterna och sov på dagen och som tyckte att det var en otrolig lyx då man fick in lite extra pengar så att man kunde köpa pizza till de som idag bor i ett eget hus och har en son.
Vi kände inte varandra innan vi blev tillsammans utan det är något vi fått ta under tidens gång. Under dessa år har vi på så sätt också växt upp tillsammans. Från att vara obrydda barn som snodde mat ur våra föräldrars kylskåp, som var vakna hela nätterna och sov på dagen och som tyckte att det var en otrolig lyx då man fick in lite extra pengar så att man kunde köpa pizza till de som idag bor i ett eget hus och har en son.
Ett förhållande till en familjemedlem är så mycket enklare än en relation till någon som man själv har valt. Misstolka mig inte nu och inbilla er att jag är en sådan som har sådana relationer med min familj...det jag menar är att har du ett syskon så vet du att du kan vara hur jävlig som helst (till en viss gräns för visst kan du förlora bekantskapen med syskon eller andra i familjen också) men ditt syskon kommer alltid vara ditt syskon, på samma sätt som att din mamma alltid kommer att vara din mamma eller att din pappa alltid kommer att vara din pappa.
Det är inte som med en partner att det lätt kan ta slut efter ett bråk och så blir partnern någon annans partner. För även om du förlorar en relation med din pappa och han blir pappa till ett nytt barn så slutar han aldrig vara din pappa, förstår någon vart jag vill komma?
Slutsatsen i min teori är i alla fall att förhållandet till en partner känns så mycket bräckligare och måste enligt mig vårdas lite mer än andra relationer.
Det jag har lärt mig under de här 10 åren som vi varit tillsammans är först och främst hur viktigt det är med kommunikation. Detta säger jag till folk hela tiden. Pratar ni inte med varandra kommer ni ingenstans. Ingen av er är tankeläsare och är nog en väldigt liten risk att någon utav er kommer att bli det.
Skriver risk eftersom jag anser att det skulle vara något negativt om man kunde läsa tankar.
Det andra är närhet. Berättade nyss för min kompis om att jag läst om kramars påverkan. Kan säkert ha fått det från facebook för är väl mest där jag tycks hitta information i dagsläget.
Efter min depression, som även idag kommer upp till ytan ibland, och efter att ha läst både psykiatri och psykologi så har jag insett hur viktigt det är att kramas.
För mig har det dämpat både ångest och stress men också gett mig några sekunders egentid tillsammans med min partner de gånger man kanske inte har så mycket tid över. Visst pussar är aldrig fel men väljer hellre en kram för det ger så mycket mer.
För mig har det dämpat både ångest och stress men också gett mig några sekunders egentid tillsammans med min partner de gånger man kanske inte har så mycket tid över. Visst pussar är aldrig fel men väljer hellre en kram för det ger så mycket mer.
Det är dessutom inget som behöver planeras in och tar inte längre tid än vad det gör att scrolla igenom facebook. Det enda som krävs är du och din partner.
Att en sådan simpel sak kan ge så mycket, för jag kan lova er att ni inte kommer känna er sämre efteråt.
Att en sådan simpel sak kan ge så mycket, för jag kan lova er att ni inte kommer känna er sämre efteråt.
En annan sak jag kom att tänka på är att man ibland behöver det lilla extra. Idag så ska vi alltid vara tillgängliga för andra samtidigt som vi ska ha en sund relation, ett rent hem, väluppfostrade barn, en tränad kropp med en fin hy, vara social och engagerade inom diverse grejer.
Men alla vet att det inte funkar i verkliga livet.
Och nu när jag är inne på det med relationer så kan jag bara säga att strunta i den där planerade städdagen. Ta med din partner ut, ta en promenad, far och ät middag, se en film, plocka svamp, strosa i affärer, spela ett spel eller vad ni nu gillar för vad skulle du åndra mest om något skulle hända, att du inte städade ditt hus för att umgås eller att du missade en dag tillsammans med din partner för att städa?
Nu menar jag inte att ni ska strunta i att städa resten av livet. Utan att det ibland gäller att prioritera. Jag menar måste man rensa förrådet just den helgen båda är lediga samtidigt eller kan det kanske göras 30 minuter om dagen varje dag efter middagen istället?
Nu menar jag inte att ni ska strunta i att städa resten av livet. Utan att det ibland gäller att prioritera. Jag menar måste man rensa förrådet just den helgen båda är lediga samtidigt eller kan det kanske göras 30 minuter om dagen varje dag efter middagen istället?
Gillar hur mina tankar går så här på nätterna ibland. Oftast blir dessa inlägg aldrig publicerade heller utan är väl mest bara för att rensa hjärnan. Men idag hade jag tänkt chocka mig själv och faktiskt trycka på den lilla blåa knappen och se om det kanske finns någon där ute som håller med mig. Om inte annat så kanske jag får en spam-kommentar eller två. Tycks vara mer än populärt på ett par av mina gamla inlägg.
Grå dag
Vaknade till den gråaste himlen i år. Det regnade så pass mycket och så länge att jag tänkte att idag så kommer det att svämma över någonstans. Ingen aning om det gjort det eller inte.
Slutade efter några timmar och solen tittade fram en liten stund nu på kvällen men med tanke på hur blött det var ute och hur trött Casper var efter middagen och framåt (men trots det inte var sugen på att vila i soffan med mamma) så gick vi inte ut något.
Det är kul att vara med Casper så det jag skriver nu är inte gnäll. Men ibland så önskar jag att jag kunde få gå på toa ensam trots att Robert ligger och sover eller är på jobbet. Men men, den dagen kommer.
Sedan blir jag så rastlös. Casper är i det stadiet att han hellre leker själv och plockar i och ur lådan och nästan blir irriterad om jag är där och stör. Men samtidigt så får inte jag hålla på med något annat heller för då går det undan och ska bankas på tangentbordet (om jag kollat något på datorn), klättras och dras i mina byxor (om jag tillexempel håller på med något i en sådan höjd att han inte når eller ser vad det är) eller vad det nu kan vara.
Sedan blir jag så rastlös. Casper är i det stadiet att han hellre leker själv och plockar i och ur lådan och nästan blir irriterad om jag är där och stör. Men samtidigt så får inte jag hålla på med något annat heller för då går det undan och ska bankas på tangentbordet (om jag kollat något på datorn), klättras och dras i mina byxor (om jag tillexempel håller på med något i en sådan höjd att han inte når eller ser vad det är) eller vad det nu kan vara.
Så det slutar med att jag sitter och tittar på denna underbara varelse medan han plockar med sina leksaker och inte kan låta bli att ändå vara lite uttråkad, hur söt och fin han än är.
Så nu efter nattning, han somnade bredvid mig i sängen idag också, så har jag haft ett ryck och städat undan lite på altanen, på övervåningen och i källaren. Det betyder inte att jag blev helt klar med allt som ska göras (enligt mig) men det kändes lite väl taskigt att dra fram dammsugaren nu då Casper sover, samt ett litet för stort projekt att nu börja rensa i vårat förråd där allt i dagsläget bara är inkastat men i framtiden ska bli städ-/förvaringsförråd.
Det får bli morgondagens eller helgens projekt.
Ingen aning vad som händer för mig i helgen. Det är planer hit och dit som ändras fram och tillbaka så man blir bara irriterad och som det låter nu blir det inte så mycket till ensamma toabesök i helgen heller.
Men om man nu ska tänka positivt, vilket jag lovat mig själv att börja göra mer utav, så har pappa sagt att vädret kommer bli bättre i helgen. Kanske kan ta en promenad med Casper, köpa lite fika och gå och fika någonstans utomhus.
Eller kanske bara ta dagen som den kommer utan planering? När planerna liks bara raserar och ändras varje kvart.
Nä ta och gå och lägga mig innan jag börjar bli allt för bitter. Även om jag nog låter mer bitter än vad jag är.
Upptäckardag
Imorse när jag vaknade så kände jag bara: "Nä idag orkar jag verkligen inte kliva upp" och ville inget hellre än att dra täcket över skallen och få sova resten av dagen. Inte för att jag var trött och hade sovit lite, vilket jag hade, utan för att jag hade så ont i kropp och hals, tror att det är någon förkylning på G.
Men ner tog jag mig ändå, måste låta Robert få sova ut nu då han jobbar till 01.00 på natten, även om jag sitter vaken längre än vad han gör men det är ju självförvållat.
Har tänkt hela veckan att jag ska gå och lägga mig kring 22.00 och då klockan redan är 22.34 så sket det sig idag också.
Så har varit slö i kroppen idag men ändå gjort det som behöver göras plus att jag lekt en hel del med Casper. Efter middagen blev det även att gå ut och testa den nya gungan han fick i somras av sin farmor. Vet inte om vi gjort något fel då vi satte upp den men den är lite ostabil och han behöver inte luta sig särskilt mycket förrän den tippar framåt och han nästan faller ur.
Så vi satte oss och inspekterade lite stenar som låg nedanför gungställningen istället innan jag bestämde att vi lika gärna kunde ta en sväng till den, enligt mig, nya lekparken och testa att gunga där istället.
Så vi satte oss och inspekterade lite stenar som låg nedanför gungställningen istället innan jag bestämde att vi lika gärna kunde ta en sväng till den, enligt mig, nya lekparken och testa att gunga där istället.
Det var roligt de första minuterna men det slutade som sist vi var på lekparken att Casper blev mer trött än road av att gunga, det är inte lätt att vara liten.
Blev även att testa på att åka rutschkana, gunga på nån grej som går fram och tillbaka, kolla på skyltarna som de satt upp där för turister samt besöka ankdammen.
Casper tyckte att änderna var konstiga djur och speciellt då de hela tiden skulle stå på huvudet i vattnet, konstiga ljud gjorde de också.
Blev även att testa på att åka rutschkana, gunga på nån grej som går fram och tillbaka, kolla på skyltarna som de satt upp där för turister samt besöka ankdammen.
Casper tyckte att änderna var konstiga djur och speciellt då de hela tiden skulle stå på huvudet i vattnet, konstiga ljud gjorde de också.
Vi hamnade även hos pappa en sväng innan vi gick hem.
Denna vecka har Casper även haft en period då han velat somna intill mig, och jag klagar inte över att få mysa lite med min son, är bara det där med min "skönsång" som ibland känns lite besvärande för mig. Har ingen aning själv om det låter som när någon skrapar naglarna på svarta tavlan eller om det går an. Casper somnar till det i alla fall och det är väl det som är huvudsaken?
Annars är Casper väldigt lätt att natta, han får sin flaska i ena handen och tutten i den andra och äter tills han blir mätt, tar tutten och sen somnar han.
Annars är Casper väldigt lätt att natta, han får sin flaska i ena handen och tutten i den andra och äter tills han blir mätt, tar tutten och sen somnar han.
Låter väldigt egoistiskt av mig att bara lämna honom för att somna ensam men detta är det som funkat bäst för honom, som sagt jag har inget problem av att ligga där intill honom om det krävs.
Testde förra veckan med att befinna mig i närheten då han skulle sova på dagen. Han var övertrött och kliade sig konstant i ögonen men bara för att jag var där och höll på med annat kunde han inte somna. Tänkte att jag testar väl att gå ner då istället och då somnade han direkt.
Testde förra veckan med att befinna mig i närheten då han skulle sova på dagen. Han var övertrött och kliade sig konstant i ögonen men bara för att jag var där och höll på med annat kunde han inte somna. Tänkte att jag testar väl att gå ner då istället och då somnade han direkt.
Men alla sätt är väl bra utom de dåliga?
Idag somnade han faktiskt själv men blev inte långvarigt så han fick somna bredvid mig en stund. Tror att det beror på att rummet är så ljust och då han vaknar så kan han inte somna om.
Men åter till dagen. Blev en del nya intryck för lille Casper och ja jag tycker att det är roligt att få visa honom nya saker och se hur han reagerar.
Dessa vacka blå ögon!
Falska människor!
Det finns inget som går mig på nerverna mer än falska människor och jag har under min uppväxt haft att göra med ett par stycken.
Dessutom finns det en som aldrig kommer att försvinna, om det nu inte skulle vara så att jag och hela min familj byter namn och får skyddad identitet,
Dessutom finns det en som aldrig kommer att försvinna, om det nu inte skulle vara så att jag och hela min familj byter namn och får skyddad identitet,
Det låter värre än vad det är men den här människan är inget att vara rädd för, jag är i alla fall inte det. Utan det är snarare så fruktansvärt enerverande att vissa personer får komma med lögner till höger och vänster utan att bli stoppade!
Nu måste jag säga att det var ett par år sedan som jag stod i rampljuset för denna persons lögner men den gången var inte trevlig, inte gången innan det heller. Men det är samtidigt svårt att inte bli påverkad då personen ger sig på andra i min familj, personer som denne tycks ge sig på mest och aldrig kommer sluta ge sig på.
Nu måste jag säga att det var ett par år sedan som jag stod i rampljuset för denna persons lögner men den gången var inte trevlig, inte gången innan det heller. Men det är samtidigt svårt att inte bli påverkad då personen ger sig på andra i min familj, personer som denne tycks ge sig på mest och aldrig kommer sluta ge sig på.
Visst, människor som kräver mer av dig än de vill ge är energibovar men falska människor du inte själv valt att ha i ditt liv är värre!
Sedan vet jag inte vad som är värst, personen som sprider lögnerna för att egen underhållning eller personerna som vet hur människan fungerar men samtidigt ändå tror på det som sägs och i sin tur ger sig på personen som blivit utsatt för skitpratet.
Jag är bara så less att hela tiden känna att jag blir förföljd av en skugga och behöva fundera på om det är min tur nästa gång. Och ja, hade lögnerna handlat om skitsaker så hade hade jag inte brytt mig men när de är så grova att myndigheter dras in och det bli förtal då förstår ni kanske att jag inte kan låta det passera oberört.
Hoppas i alla fall att det inte händer mig någon fler gång. Att den lilla familjen som är jag, Robert och Casper får vara ifred. Och om inte så vet jag hur man talar för sig.
Ärlighet varar längst är det jag fått lära mig och det står jag för också. Ni personer som sprider massa skit och tror att ni ska få ut något av det, ni vet inte hur mycket lycka ni gått miste om i livet då ni valde att vara sura och oärliga istället för att vara ärliga och leva livet fullt ut!
Casper 1år!
Försök nummer två, igår då jag satte mig för att skriva det här i väntan på att Robert skulle komma hem från jobbet ja då gick strömmen. Tydligen hade de annonserat ut att de skulle ha någon service just igår natt mellan 23-04 men ouppmärksam som man är ibland så hade de gått mig förbi, trots att jag läst reklamen precis under.
Men jaja, Robert och dem hade även de missat de och var ju faktiskt lite värre för dem än för mig då de jobbar skift nu och hade fullt upp då det hände och för er som inte vet hur varmförzinkning fungerar så kan jag bara säga att det är ett jobb som kräver ström.
Men de löste det i alla fall. Lite komiskt bara att det hände första dagen då de jobbar skift. Hade det hänt förra veckan hade det inte påverkat dem lika mycket.
Fast nu var det inte det här jag skulle ägna inlägget åt utan Casper som i lördags blev ett år!
Det känns precis lika overkligt att ha en 1-åring i huset som det kändes den dagen vi fick en bebis till huset!
Att han redan har blivit 1år! Vart har tiden tagit vägen?
Att han redan har blivit 1år! Vart har tiden tagit vägen?
Vi har i alla fall haft fullt upp dagarna som varit för att hinna med så mycket som möjligt av flyttningen innan Caspers födelsedag i lördags och vi lyckades bra då det var många som berömde oss för hur mycket vi hunnit samt sa att det såg ut som att vi bott här i flera månader redan och inte alls som att vi fått nyckeln bara några dagar tidigare.
Men allt är inte våran förtjänst då vi faktiskt haft hjälp på traven under veckans gång!
Blev sedan ett lyckat 1-årskalas för våran lille kille. Inte nog med att många kom för att fira honom utan han fick även en hel minitårta för sig själv (precis som jag då jag var liten) och så kom brandbilen för att skjutsa besökande barn en sväng. Casper däremot är lite för liten än, trots att han börjar på bli stor!
Dagen efter var det min födelsedag men kan inte säga att vi hade tid att fira så mycket utan istället blev det städning i andra huset och måste ge en stor eloge till min svärmor! Hon är bara helt underbar som lade ner så mycket tid och energi på att hjälpa oss att städa. Vi andra låg i lä, även om pappa fick vårat gamla kök att se ut som nytt då han var klar.
Igår blev det sedan en lugn dag för att förbereda oss för idag, dagen då Casper skulle på läkarbesök samt få sin tredje vaccination.
Lite ledsen blev han men räckte med att lyfta upp honom och så var allt bra igen och hann bara komma ut i väntrummet innan det skulle börja lekas, klättras och surras i massor. Går inte att vara annat än stolt över denna lilla kille (eller förlåt stora kille) som hela tiden växer och utvecklas framför mina ögon.
Fick veta att han eventuellt kunde ha en skrikperiod nu ikväll men något sådant har det inte varit, snarare tvärtom då han varit pigg och superglad och skrattat åt allt. Enda gången han gråtit under kvällen var då han skulle ha en sak och råkade krypa rakt in i elementet. Men hann inte mer än lyfta upp honom och ge han en kram förrän han säger "Titta" jätteglatt och pekar på en leksak och sedan var det världens största leende som dök upp då jag gav honom den.
Avslutar med att bjuda på lite bilder från lördagens kalas!
Avslutar med att bjuda på lite bilder från lördagens kalas!
Fullt upp!
Har varit fullt upp de senaste dagarna och resten av veckan lär inte bli lugnare.
Idag körde vi hit det sista av grejerna från förra huset, är bara katterna som är kvar. Eftersom vi ska ha 1-årskalas för Casper på lördag så tänkte vi att det är bättre att hämta hem pälsklingarna på lördagkväll så de får bo in sig i lugn och ro, speciellt Findus så att han vet att detta är hans trygga plats att komma tillbaka till så att vi inte dagligen får hämta hem honom från gamla huset.
Nu har han inget problem med människor men kan ju vara bra om det inte kommer 30 stycken hans första dag hemma.
Tills dess kommer vi nog vara klar med uppackningen också, än är det lite lådkaos men sen har det bara gått två dagar sedan vi började flytta in också.
Det känns riktigt bra att ha något eget för en gångs skull!
Att kunna göra vad man vill, hur man vill och när man vill det är en stor frihet och även om det kostar lite mer och att man får stå för allt själv så är det ändå en billigare månadskostnad för oss än vi haft tidigare, om man bortser från hur mycket vi betalade på våran förra lägenhet men då var det en hyresvärd som nekade all form av bättring och så får man inte glömma att vi på vintrarna hade tjocka lager med is på insidan av våra rutor!
Att kunna göra vad man vill, hur man vill och när man vill det är en stor frihet och även om det kostar lite mer och att man får stå för allt själv så är det ändå en billigare månadskostnad för oss än vi haft tidigare, om man bortser från hur mycket vi betalade på våran förra lägenhet men då var det en hyresvärd som nekade all form av bättring och så får man inte glömma att vi på vintrarna hade tjocka lager med is på insidan av våra rutor!
Så ja det känns bra det här, lite ångestladdat första natten men då är jag en sådan som HATAR att flytta, det känns som att man lämnar en viss trygghet då man gör det och det tar alltid ett tag att få tillbaka den igen.
Får dela med mig av lite bilder senare då vi blivit lite mer hemmastadda, detta sa jag säkert sist också och inte blev det av. Men ska försöka i alla fall.
Får dela med mig av lite bilder senare då vi blivit lite mer hemmastadda, detta sa jag säkert sist också och inte blev det av. Men ska försöka i alla fall.
Nu blir det i alla fall att hoppa ner i snarkdosan och få lite vila inför ännu en dag med uppackning imorgon.
Bockat av punkterna på att-göra-listan
Så nu är jag äntligen klar med dagen.
Direkt efter mitt förra inlägg så gick jag upp till en nyvaken och glad Casper. Slog på tvn och tömde klart Roberts garderob innan vi gick ner och gjorde middag och åt. Sötnöten våran gör allt för att försöka äta själv men det går inte så bra som han vill så det slutar alltid med att han håller skeden i ena handen och äter med den andra.
Efter middagen började jag sedan på att rensa ur badrumsskåpet och förrådet under hallen men Casper blev alldeles för rastlös, testade även att ta upp han till spjälsängen en stund så att jag i alla fall kunde bära ner ett par saker men det var lönlöst.
Så vi struntade i allt och stängde in oss i vardagsrummet och lekte lite istället. Kröp runt lite på golvet tillsammans med han men så roligt att krypa på knä var det inte då jag tidigare idag lyckats slå i det och fortfarande har ont.
Men vad gör det när man får umgås med världens finaste son?
Lekte i närmare två timmar innan han blev trött strax före 20.00
Sedan dess tog jag mig ett ryck och packade klart badrumslådan, och fyllde även på den med saker från badrummet på övervåningen, tömde förrådet under trappen så nu är det bara städgrejer och saker som ska till tippen kvar.
Blev även ett par kartonger med dekorationsgrejer samt att jag packade ner det vi hade i hallen.
Förutom att packa så har jag även burit ut lite saker till husvagnen, släppt ut hundarna, diskat, rensat räkningar och andra papper som sedan ska in i en pärm och städat i vardagsrummet.
För en stund sedan kom Robert och lastade av bordet, stolarna och Caspers present han ska få av farfar Erik och nu är han och lämnar igen bilen han lånat idag och hämtar våran.
När han kommer hem igen blir det en välförtjänt fredagsmyskväll, trots att klockan redan hunnit bli 22.37 i skrivande stund.
Känner mig i alla fall nöjd med kvällen och dagen trots att energin varit på botten. Håller tummarna för att den är något högre imorgon då det blir att fortsätta packa kartonger.
4 dagar kvar nu och sen bär det iväg till nytt hus!
Vart tog min energi vägen?
Sitter och gör absolut ingenting trots att det är nu när Casper tar sin eftermiddagslur som jag borde passa på att göra saker.
Det där är en sak som jag tycker varit lite tvetydigt sedan Casper föddes. Från början så fick man alltid höra "vila när bebisen vilar" , gäller väl främst till de stackare som har ett barn som är uppe på nätterna, vaknar ofta m.m.
Själva har vi haft turen att ha en liten kille som sovit bra, och sen vi började med ersättning efter en månad, bara vaknat 1 gång per natt (notera att det funnits undantag) och ätit för att sedan somna om igen.
Det där är en sak som jag tycker varit lite tvetydigt sedan Casper föddes. Från början så fick man alltid höra "vila när bebisen vilar" , gäller väl främst till de stackare som har ett barn som är uppe på nätterna, vaknar ofta m.m.
Själva har vi haft turen att ha en liten kille som sovit bra, och sen vi började med ersättning efter en månad, bara vaknat 1 gång per natt (notera att det funnits undantag) och ätit för att sedan somna om igen.
Men nu när Casper är lite äldre så tycker jag att man då oftare hör att när han sover så ska du passa på att få saker gjorda.
För mig hade det varit bättre om det var tvärtom. Innan gillade han att ligga och titta på tvn i lugn och ro, han tog sig inte iväg från sitt lilla täcke utan låg där och surrade med hundarna eller leksaker medan jag donade på.
Nu däremot, ungen är överallt och ingenstans, kryper snabbt som attan. Senast igår hann han in på toan på mindre än 10 sekunder, eller den tiden det tog för mig att plocka ut muggen med vatten ur mikron och måtta i några matskedar välling, och då startade han ändå från köket.. Där inne låg han sedan, och jag skäms för att säga det, med kattbajs i handen som han hittat på golvet (Findus!!). Hann precis se när han plockade upp den så han hann som tur var inte äta den...
Bara jag som känner mig som en urusel mamma då jag inte hinner upptäcka saker som denna innan barnet gör det?
Så ja, jag jagar alltså nyfiken bebis på dagarna samtidigt som jag packar ner ett helt hus i kartonger. Tur ändå är väl att han gillar att se tv från spjälsängen fortfarande. även om barnkanalen slutat fungera, så övervåningen är lättare att packa än nedervåningen, iaf då han är vaken.
Det kanske inte är så konstigt att jag känner mig trött på dagarna. Förutom att packa, jaga bebis och inte att förglömma leka med bebis vilket är det bästa på dagarna, för det är något jag prioriterar varje dag, så sover jag dåligt vissa nätter.
Jag ska inte ljuga, nattsömnen har alltid varit dålig för mig och att somna har varit det jobbigaste. Men nu när jag kommit på ett knep som gör det lättare (efter snart 26år på jorden!) så är det det som stör mig då jag väl sover som är jobbigast.
De senaste nätterna har varit fulla med drömmar, inte nödvändigtvis dåliga men igår tillexempel så var jag inne i 4-5 drömmar samtidigt. Allt snurrade som i en karusell, det hoppade så fort att människorna i dem bara hann säga några ord åt gången, samt att jag då också bara hann se ett par saker i min omgivning varje gång.
Detta resulterade i att jag vaknade flera gånger, kände mig både sinnesförvirrad och yr och långt ifrån utvilad. Tänkte gång på gång att kan jag inte bara få drömma om en sak, i normaltakt och få sova lugnt de timmar som är kvar av natten? Fungerade efter 4e gången jag vaknade och har ingen aning om vad klockan kan ha varit då.
Inatt har jag sovit mycket bättre och somnade inte alt för sent. Trots det så sitter jag här och känner mig så slö.
Dagen flyter på som sirap. Började med en morgonpromenad till OK för att pumpa däcken på barnvagnen, fick hjälp av min snälla pappa som alltid ställer upp!
Efter det en snabb tur till Konsum för att köpa lite småsaker till dagens middag då det blev ändrade planer eftersom Robert åkte till Umeå för lite ärenden samt för att hämta vårat nya köksbord + stolar till huset.
Efter det en snabb tur till Konsum för att köpa lite småsaker till dagens middag då det blev ändrade planer eftersom Robert åkte till Umeå för lite ärenden samt för att hämta vårat nya köksbord + stolar till huset.
När vi kom tillbaka fick Casper lite fika sedan var det sovdags för övertrött bebis. Ville han sova? Nä. Men surra över en timma var kul, tills tröttheten tog över och blev gråt. Fick gå upp och lägga mig bredvid honom en stund, sjunga lite vaggvisor och dylikt med min hemska sångröst (något som alltid funkar och även gjorde denna gång).
Detta var 13.20, snart två timmar sedan och jag har inte gjort något mer än att glo på datorn. Och nu vaknade Casper igen.
Detta var 13.20, snart två timmar sedan och jag har inte gjort något mer än att glo på datorn. Och nu vaknade Casper igen.
Jaja, energin brukar komma på eftermiddagen, hoppas på det idag. Ska rensa ur trappförrådet, Roberts garderob, rensa lite papper och tömma badrummet på nedervåningen innan jag kan vara nöjd med dagen.
Känner mig även tvungen att tillägga (för er spammare som inte läser utan bara lämnar konstiga kommentarer på ryska(?) ) att ja Robert hjälper till så gott han kan.
Senast i helgen tömde han både garage och bod och körde iväg till nya huset. I veckan har han jobbat på dagarna och hjälpt till en del på kvällarna, trots att han varit supertrött och haft svårt att ställa om sig efter semestern.
Senast i helgen tömde han både garage och bod och körde iväg till nya huset. I veckan har han jobbat på dagarna och hjälpt till en del på kvällarna, trots att han varit supertrött och haft svårt att ställa om sig efter semestern.
Så med det sagt ska jag gå upp och prata lite med min älskade son samtidigt som vi ser nå skräp på tv och tömmer den förbannade garderoben!
En pigg mammagris
Idag kom vi hem igen efter att ha varit på vift hemifrån i över 2 veckor och trots att vi har mycket att göra nu innan flytt om mindre än två veckor(!) så måste jag bara säga att det var otroligt skönt att få komma bort. Det var verkligen behövligt. Och det är tur att man har personer omkring en som kan kolla katterna när man åker iväg, hundarna tog vi med oss.
Lite om vad vi gjort kommer i ett annat inlägg framöver!
Så har under eftermiddagen haft fullt upp med att plocka in all packning på sin rätta plats, busat lite med Casper, följt upp lite på sociala medier då jag varit utan mobildata den senaste tiden och bara haft tillgång till WIFI ibland under korta stunder. Inte så mycket har hänt och ja jag har klarat mig utan det, hör och häpna!
Nä men skämt åsido, det jobbigaste är ändå att komma hem. Lika jobbigt som att fara iväg och ställa om sig är det att komma hem och återgå till det normala och det märktes tydligt på Casper idag som inte alls var trött!
Lade han vid 20.30, plockade undan överallt och hörde han hela tiden surrandes i barnvakten. När jag sedan pratade med mamma och hörde att det blev tyst smög jag mig upp för att kolla till honom. Tänkte att han kanske somnat men ack så fel jag hade. Istället satt han där i sängen och stirrade mot dörren i mörkret och såg allmänt läskig ut, var därför tvungen att säga hans namn och tända lampan och fick ett skratt och världens leende tillbaka, inte skulle han sova.
Så han har fått leka ett tag, vilket slutade i blöjbyte av en nr2 och sedan blev han trött. Så nu sover han sött, ca 2 timmar senare än planerat men så länge han inte är tjurig och övertrött så är jag glad. Vi hade det bara mysigt tillsammans jag och min bebis, som snart inte kan kallas för bebis längre då han blir 1 år denna månad!
Men för mig kommer han alltid vara liten och de senaste veckorna har han visat rejält att han är liten och mammakär! Ingen annan duger om jag är i närheten och även om jag inte har något emot det så vill man kunna låna bort honom en stund ibland så att man får gå på toa, duscha, eller äta ifred (då han fått för sig också att han ska äta allt som jag äter trots att han ätit redan och blivit mätt på det, men man ska inte klaga på en matglad bebis som nästan gillar allt!).
Så nu ska jag ta det lilla lugna, äta supersen middag (snarare nattmål vid 23.19) och sedan tror jag att det blir att sova även för mig, om man nu inte fastnar vid något annat att göra eller se.
En vecka i Vännäs
Efter midsommar var över så blev det en vecka i vännäs för min del medan Robert for hem, jobbade en dag och sedan begav han och Erik sig till Arjeplog för årets ÖLM.
Måndag:
På morgonen kom mitt syskonbarn Alma hem till mamma. Vi följde sedan med henne till tandläkaren men såklart började det spöregna på vägen dit, som tur var så hade vi fått låna en vagn av brorsan till Casper som till skillnad från våran har ett regnskydd (påminnelse till mig själv, beställa regnskydd till barnvagnen!).
På morgonen kom mitt syskonbarn Alma hem till mamma. Vi följde sedan med henne till tandläkaren men såklart började det spöregna på vägen dit, som tur var så hade vi fått låna en vagn av brorsan till Casper som till skillnad från våran har ett regnskydd (påminnelse till mig själv, beställa regnskydd till barnvagnen!).
Hon skulle dra ut en tand som var lös och dessutom ivägen för den som var bakom. Hon klarade det galant även om hon var lite osäker i början så jag fick gå in och peppa henne lite :)
Tisdag:
Blev lugn dag hemma hos mamma. Hände väl inte allt för mycket, lekte med Casper, läste lit bok, löste lite korsord och vips var den dagen slut också.
Onsdag:
Även denna dagen blev lugn. Mamma följde med brorsan för att lämna två av mina syskonbarn i Umeå och sedan var de borta hela dagen på diverse affärer så umgicks lite med Daniel och hans kompis.
Även denna dagen blev lugn. Mamma följde med brorsan för att lämna två av mina syskonbarn i Umeå och sedan var de borta hela dagen på diverse affärer så umgicks lite med Daniel och hans kompis.
Har även varit duktig på att äta vegetariskt i veckan så till middag fick det bli sallad och vegosnitzel.
Torsdag:
Tog en morgonpromenad med Casper och lät mamma sova en stund då hon varit uppe hela natten och förlöst hundvalpar hos brorsan. Däremot så hade jag inget annat val än att lägga ner Casper i sovrummet då vi kom tillbaka då han satt och somnade till i matstolen. Såklart ville han inte sova då utan skulle såklart surra med mamma som försökte sova, så hon fick inte den sömnen som hon behövde.
Daniel åkte sedan med sina kompisar och campade medan vi tog det lugnt. Åt lite jordgubbar med mamma på kvällen och sedan gick vi och lade oss tidigt, mamma var trött (inte så konstigt) så passade på själv att komma i säng tidigt.
Fredag:
Kände för att hitta på något så kontaktade syster yster som jobbat hela veckan. Fredag var hennes enda lediga dag men trots det valde hon att spendera den med oss.
Hon, hennes två yngsta barn Alma och Elliot, jag och Casper gick därför till lekparken och lekte i några timmar. Det var riktigt roligt även om man blev lite nervös för lågt flygande fiskmåsar som ville sno vårat fika.
Vegetariskt till middag denna dag med, vegosnitzlar, lila sötpotatismos och avokadoröra! Och sedan lugn och mysig kväll med läsning. Casper somnade ovaggad efter all lek under dagen.
Lördag:
Fick umgås med Alma och Elliot även denna dag. Vi fikade, spelade Mario Party på Nintendo 64, kastade boll med Nova, ritade och byggde koja till Casper under bordet.
På kvällen blev det en promenad med mamma och Casper då det blivit lite svalare ute. Väldigt mysigt.
Fick umgås med Alma och Elliot även denna dag. Vi fikade, spelade Mario Party på Nintendo 64, kastade boll med Nova, ritade och byggde koja till Casper under bordet.
På kvällen blev det en promenad med mamma och Casper då det blivit lite svalare ute. Väldigt mysigt.
Sent på kvällen kom Robert från Arjeplog, han åkte en sväng till Bjurholm för att träffa lite folk men jag orkade inte följa med men satt ändå vaken till han kom tillbaka.
Söndag:
Packade hela förmiddagen och sedan åkte vi en sväng till marknaden i Bjurholm. Gick två varv på marknaden, åt lite lunch, träffade en kompis till oss och sedan fick Casper en gratis ballong som var roligare än den snurra som han fick av Robert.
Packade hela förmiddagen och sedan åkte vi en sväng till marknaden i Bjurholm. Gick två varv på marknaden, åt lite lunch, träffade en kompis till oss och sedan fick Casper en gratis ballong som var roligare än den snurra som han fick av Robert.
Men så mycket att handla fanns det inte. Var mest bara plast-/fryspåsar. 5 stånd om jag räknade rätt på den lilla marknaden.
Midsommar 2017
Då var midsommar förbi, eller det börjar väl på vara ett tag sedan. Men som vanligt så är jag lite efter med att skriva, men det hindrar inte mig från att skriva lite om våran midsommar.
I år var det lugnt på ön, var bara jag, Robert, Casper och Erik. Kändes lite ovant då man vant sig vid att det alltid är mycket folk där ute under midsommar. Men kanske är det som folk säger, att vissa personer slutar att umgås med en då man fått barn, tråkigt om det stämmer.
Men vi hade en bra helg ändå. På fredagen var det väldigt fint väder så Robert och Erik passade på att bygga en ny brygga medan jag och Casper busade ute i gräset.
Det tråkiga med våran stuga är att den är så liten och så sliten att Casper inte kan vara överallt, så han har inte lika stor krypyta som hemma. Nu håller vi på med en ny stuga men den tar lite längre tid än planerat. Och han som skulle hjälpa oss kan nu bara i augusti och då ska vi packa, flytta och sedan städa ut detta hus så då finns ingen tid. Men nästa år kanske.
Så om vi bortser från att midsommar var lite mer tom och tyst än tidigare så var det andra saker som var densamma. Vi åt samma midsommarlunch och middag som vi ätit sedan 2008, vi struntade i små grodorna och midsommarkransar i vanlig ordning (mest för att jag är för lat inte för att det inte hade varit en rolig tradition, kanske när Casper blir äldre) och även vädret var som det brukar, kallt och regnigt.
Sista kvällen så var det tänkt att vi skulle äta jordgubbar och grädde men de hade såklart möglat allihopa på två dagar så blev lite chips istället samt en film. När de andra sedan gick och lade sig så blev det några timmars tv-spelande för mig. Händer otroligt sällan, var över 1 ½ år sen sist jag spelade så länge. Innerst inne är jag lite utav en tv-spelsnörd men berätta inte för någon :p
Mina mål
Eftersom jag är en YouTube-nörd till högsta grad nu för tiden så är det kanske inte så konstigt att jag även hämtar inspiration från de som jag följer där.
Therese Lindgren är en väldigt stor inspirationskälla, och motivationskälla. Har ju tidigare skrivit om att jag var sugen på en vegetarisk vecka och även om det är något jag velat göra i 10 års tid så är det väl inte förrän nu jag känner mig taggad till det. Lite kanske för att det finns mer vegetariska alternativ idag men också för att jag blir inspirerad och motiverad av henne.
Det är dessutom hon som har inspirerat mig till nästa grej nämligen att försöka ha lite mål för det här året som jag ska försöka att uppnå. Lite som hennes bucket list men ändå inte.
Det jag har som mål och ska försöka att göra i år är:
1. Använda min mobil mindre och framförallt på kvällen. Detta går bättre och bättre då jag inte kan ha den på min sida sängen samt att jag nu kommit på ett sätt som gör att jag lättare somnar, vilket alltid varit ett problem för mig.
2. Våga lite mer, nu menar jag inte hoppa från flygplan, simma med hajar eller bada naken på Sergels Torg utan mer att jag ska ta för mig lite extra. Ringa samtal som känns jobbiga själv, prata lite mer med folk, både okända och kända för att kanske bli lite mer självsäker.
3. Se fler dokumentärer, planen var en i månaden under året och skriva om alla men än så länge har jag bara sett två, så får väl skriva lite om dessa samt att jag får ta mig i kragen och se fler nu framöver. Är bara så svårt att hitta någon intressant att se.
4. Ägna mer tid åt att läsa. Jag älskar att läsa men då jag var gravid och nu en tid efteråt så har jag inte kunnat fokusera alls på det som står. Men nu är det dags att ta tag i det igen och läser nästan varje dag, även om det blir lite åt gången.
Men många bäckar små.
Så det är inga jättekrångliga grejer, är ju trots allt mamma till en 10 månaders som tar mycket av min vakna tid. Samt att jag har ett helt hus att sköta, människor att vara social med samt djur att ta hand om.
Nästa år ska jag se till att ha lite fler punkter och kanske några roliga också.
En tanke i år var att ha egentid med Robert en gång i månaden men insåg rätt snabbt att det inte finns en möjlighet till det i år då vi har så otroligt mycket framför oss, speciellt i höst.
Dagens föräldrar...(OBS! Långt ifrån alla!!)
Detta är en sak jag funderat på under flera års tid, och säkert aldrig kommer att förstå mig på, och det är vuxnas beteende vid separation.
Visst, jag kan tänka mig att det inte är lätt att gå ifrån varandra och särskilt inte om det kanske bara är det ena partnern som vill avsluta förhållandet. Det är ändå ett band som två personer delat, under en kortare period eller längre tid, som nu klipps. Förstår att det kommer upp många känslor som kanske inte alltid visar sig så som man själv vill.
Men det jag tänker på i just det här sammanhanget som jag snart kommer att skriva om utspelar sig egentligen lite längre fram och inte nödvändigtvis direkt efter en separation och det är hur barnen blir behandlade i det hela.
Jag vill inte nämna några namn men jag vet personer i min omgivning, personer jag känner mycket väl, som har/har haft problem med vårdnadsfrågan om barnet/barnen efter att de separerat från sin partner.
Den ena partnern ser sig oftast ha äganderätt (oftast mamman men observera att det inte behöver vara så!!). Personen "tar" då barnet/barnen och låter dem träffa den andra föräldern väldigt sällan.
Har även själv varit med om det (förlåt mamma och pappa) under min uppväxt att mina föräldrar inte alls kom överens. De baktalade varandra och grälade om vem som skulle vara vart under lov etc. utan att egentligen fråga oss, speciellt inte då vi var mindre. Jag var ofta mellanhand och det gjorde mig så ledsen att stå emellan och behöva höra allt.
Idag har de däremot en väldigt bra relation med varandra, kanske för att jag förklarat som vuxen hur det varit.
Men det här är fortfarande vanligt och det gör mig så ledsen.
Om vi nu tar ett exempel, kanske inte helt påhittat men som sagt vill jag inte nämna några namn, där personen i fråga tar barnen och flyttar. Denna person vet då efter en stunds frånvaro inte om han/hon vill att ex-partnern ska få träffa barnen själv eftersom de inte setts på ett tag, de kanske inte känner igen honom/henne.
Ex-partnern tycker såklart att detta låter dumt och anser då att han/hon har lika stor rätt att umgås med sina barn, framförallt då de har delad vårdnad.
Personen får inte heller komma hem till barnen i deras nya hem eftersom exet inte gillar personen i fråga. Inte ens vid födelsedagar eller andra högtider får han/hon hälsa på.
Utan han/hon får istället nöja sig med samtal från sina barn där han/hon får höra hur saknad denne är av barnen men känner sig ändå som en skurk när han/hon berättar att det inte går att hälsa på den här helgen heller utan att vi får vänta tills vi ses här någon gång framöver.
Min åsikt i det hela? Ett barn har rätt till båda sina föräldrar, om båda föräldrarna är kapabla till att ta hand om barnet. Har du blivit misshandlad av din partner eller om barnen på något sätt råkat illa ut, ja då är det en annan sak. Men om det helt enkelt handlar om, som i de fall jag känner till, att ena personen anser sig ha större rätt till barnet på grund av olika dumma bortförklaringar, då är det bara ett dumt beteende.
Om det tillexempel skulle hända något mellan mig och Robert i framtiden, vi kanske går olika vägar, slutar prata eller känner att detta inte funkar längre då skulle jag ALDRIG hindra Casper att bo hos sin pappa. Visst, bor man på olika orter kan det bli svårt med varannan vecka metoden men det finns helger och lov som jag framförallt tycker ska delas lika men sedan får man inte glömma att barnen inte är en ägodel som man ska prata över huvudet på och slussa fram och tillbaka utan att ju äldre personen blir så ska väl han/hon också ha lite att säga till om om sin lediga tid.
Så ni separerade föräldrar ni får hata varandra som pesten om ni vill men om båda är ansvarsfulla och drar sitt strå till stacken då det gäller era gemensamma barn, ja då har båda lika stor rätt att träffa dem!
Jag har bara så svårt att förstå att det finns personer i min närhet som fortfarande håller på och bråkar och bråkar och aldrig kommer någonvart mer än att de sårar sina barn. Att det fortfarande försikommer så mycket skitprat om varandra som gör barnen då ledsna. För man älskar ju mamma men om hon pratar så mycket skit om pappa får vi inte älska honom då? Eller tvärtom. Och det var så jag kunde känna ibland när jag var liten.
Nä detta kan jag spåna på hur länge som helst och fortfarande inte förstå hur dessa personer tänker. Det enda lilla tankesättet jag kan tänka mig är att mammor känner att de har ett annat band till barnet. De har burit på det, fött fram det, kanske varit den som var hemma mest i början och kanske vill då även barnet bo hos mamman för att de har en annan relation. Det är okej, men sedan tycker jag då att man som mamma (och återigen hur mycket du hatar pappan i fråga) ska uppmuntra barnen att umgås med pappa också. Att få kvalitetstid och glada minnen mår vi bara bra av då vi sedan växer upp.
Sedan om ni föräldrar munhugger med varandra på sms efteråt (rekommenderar inte i telefonsamtal så barnen hör för bara det är otroligt jobbigt) så är det helt upp till er! Och är barnen gamla så berätta då att ni kanske inte alltid kommer överens men att ni försöker ert bästa och att det inte under några som helst omständigheter beror på dem. För allt är inte en dans på rosor, vilket alla lär sig förr eller senare, men varför inte försöka göra det till det bättre då man har möjligheten?
Lite "ordbajsande" från mig så här på natten. Kanske blir lite lättare att somna då jag slipper tänka på det. Notera även att varken jag eller Robert är uppe i detta utan vi bor ihop och älskar fortfarande varandra otroligt mycket, utan att det är något som jag funderat på länge och nu börjat tänka på igen då vi har personer i våran bekantskapskrets som befinner sig i det här just nu, vilket då fick igång tankeverksamheten hos lilla mig.
Så tack och god natt till publiken!
Den där känslan...
...när man upptäcker att klockan är betydligt mer än vad man trodde!
Tittade på klockan nu och var tvugnen att trippelkolla med andra klockor för att se att det verkligen stämde. Trodde att den kanske var 23.00 som max men att den var 00.40!? Nä det trodde jag inte.
Jag är pigg (ungefär som vanligt då) men har kommit på ett knep som är bättre än att räkna får. För jag är ju en sådan person som har svårt att somna, när jag sedan sover så sover jag väl relativt bra, vaknar lite väl ofta ibland men det är inte så att jag vaknar och inte kan somna om igen.
Hur som, det jag nu börjat med att göra på kvällarna är att tänka ut tre djur, tre saker man kan dricka eller saker man kan äta på varje bokstav i alfabetet.
Är sällan jag klarar hela och oftast så, när jag börjar somna, glömmer jag bort vart jag var och hoppar lite hit och dit men det är ju inte så viktigt, gör det ju endast för att kunna somna. Och jag måste säga att detta har fungerat fantastiskt bra.
Jag ligger inte längre och tänker på en massa onödiga saker, för annars är jag duktig på att tänka på saker som ger mig ångest.
Jag spelar knappt mobilspel längre heller för att kunna somna som jag tidigare har gjort. Jag vet att det inte är bra att kolla på telefonen innan man ska sova eftersom det försämrar sömnen men det var det enda som kunde få mi att sluta tänka på allt som gjorde det svårare för mig att komma till ro.
Så detta är ett tips till er som har svårt att somna. Och ett tips i tipset, tänk på engelska om ni känner att ni har riktigt svårt att somna för att trötta ut hjärnan ordenligt!
Zzzzzzzz!
Onsdag 31/5
Tänkte redan när jag vaknade av min hostattack att idag blir det en hemmadag. Tänkte också att jag gärna sovit längre men efter att ha hostat till och från i 5 minuter så hade jag såklart lyckats väcka Casper. Även om han säkert vaknat när som helst i alla fall då klockan ändå var 08.00.
Så vi klädde på oss och gick ner och åt frukost istället.
Efter frukosten så tänkte jag att jag lika gärna kunde ta tag i lite saker här hemma, så plockade undan lite, rafsade ihop all tvätt som låg överallt och lade i tvättpåsar och vek allt som var tvättat och grejade lite på övervåningen. Lade Casper i sin säng medan jag höll på med det. Han blev inte alls nöjd men bara minuter senare när jag städar på toan tycker jag att det blir ovanligt tyst. Går in i sovrummet och ser att han somnat. Säkert på grund av att han inte fick sova klart på morgonen tack vara min dumma hosta!
Såklart var det viktigt att hålla fast tutten :p
Själv passade jag på att gå ner och göra INGENTING! Hade ju ändå hållt på sedan frukost och även om jag bara är lite förkyld så kändes det i kroppen igår att man inte var pigg. Så att glo på lite Youtube var inte helt fel.
Hörde sedan efter en timme, eller två, att det började surras i barnvakten, går upp och ser Casper ligga utsträckt på kortsidan i sängen med benen upp på kanten bläddrandes i sin badbok som han tycks läsa högt ur.
Han hoppar sedan till då han får syn på mig och ger mig sedan världens största leende och skyndar sig att krypa till kanten på långsidan så att jag kan lyfta upp honom.
Stunder som denna får han mitt hjärta att smälta.
Blev lite fika för oss, satt även och surrade i telefon med en kompis en bra stund.
Slapp göra middag då vi åt rester, dagar man slipper göra mat känns som lyx då jag börjat hata att laga mat, eller snarare att försöka komma på något att tillaga och inte veta om Robert, som helt plötsligt blivit kräsen, kommer att klaga eller inte.
Sedan är det det där med att laga maten hur länge som helst för att sedan äta på 5 minuter.
Kvällen avslutades med lite lek med Casper, men han var bara trött och kinkig så han fick gå och lägga sig lite tidigare och somnade såklart på en gång.
Själv fick jag lite mer egentid, två gånger på en dag kändes vilken otrolig lyx!.
Så passade på att slöspela Facebookspel, äta kvällsfika, kolla på Youtube, läsa och lyssna på pod.
Så passade på att slöspela Facebookspel, äta kvällsfika, kolla på Youtube, läsa och lyssna på pod.
