Igår lade Robert till mig i en Facebookgrupp som var rätt så intressant, om man nu kan säga det om en grupp på facebook. Hur som helst så innehöll den en stor blandning av diskussioner som var rätt roliga att läsa, och en av dessa fastnade jag lite extra vid. Det var en diskussion om busschaufförer som kör innan man har hunnit sätta sig på sin plats. 

Jag har åkt otroligt mycket buss i mitt liv, speciellt med tanke på att mina föräldrar bor 13 mil ifrån varandra. Och även jag har varit med om det här, kanske inte lika ofta som de som bor i stan eftersom bussarna jag åkt oftast stannar längre vid varje hållplats. Det har däremot hänt oftare de gånger som jag åkt från Vännäs till Umeå och tvärt om. Speciellt då jag klivit på på andra ställen än busstationerna.

 

Det första som jag såg var diskussioner kring om man skulle skylla detta på busschauffören i sig eller om man skulle lägga det på personerna som lade upp tidtabellerna och på så vis stressade chaufförerna att komma i tid, speciellt med liten marginal mellan hållplatserna.

En del personer tyckte att vi kunde lägga skulden på oss själva eftersom vi var de som gnällde om bussen inte kom i  tid, och detta kan jag hålla med om  till en viss del eftersom jag själv varit en person som gnällt så fort bussen inte kommit i tid, utan att bry mig det minsta om att det kanske uppstått saker på vägen till min hållplats.

 

Fast samtigt så kan jag tycka att även om det är stressigt så är det väl allmän hyfs att stå stilla så länge tills man ser att personen/personerna som kliver på har satt sig ner på sin plats.

Läste många kommentarer som handlade om att personer fått fånga upp både äldre och barn som ramlat i knät på dem eller i mittgången. En pappa berättade om hur hans dotter ramlade och slog sig rätt illa efter att chauffören valt att börja köra på en gång, vet inte ens om mannen i fråga hade hunnit få sin biljett innan bussen började åka.

 

Något annat som också togs upp i den här diskussionen var att det inte bara var bråttom vid påstigning utan även vid avstigning, detta märktes tydligast hos de som hade barnvagn eller rullator med sig på bussen. För på bussar med plats för dessa ting så ska de spännas fast och det kan ibland ta lite tid att knäppa lös och sedan kånka ut från bussen, speciellt om personen inte får hjälp ut. Vissa var även irriterade över att bussen inte sänktes ner när de skulle av, på samma sätt som de gjort när de klev på, vilket gjorde det svårare att ta sig ur.

Många personer hade därför fått sin barnvagn klämd mellan dörrarna eftersom chauffören haft så bråttom att stänga dem så att de inte reagerat på att personen inte tagit sig ut. Andra hade även blivit klämda själva.

 

Vill däremot säga att det är långt ifrån alla chaufförer som är så här. Har träffat på mer hjälpsamma, trevliga, tålmodiga och omtänksamma än vad jag har träffat på dåliga. 

Den värsta jag träffade på var under en jobbresa upp till Hemavan där jag inte hunnit samla in mina enkäter på nedersta delen av bussen, var en dubbeldäckare, och hörde hur chauffören och bussvärden, eller vad jag ska kalla det, planerade att förstöra enkäterna för att trafikverket (tror det var dessa jag jobbade i samarbete med) inte skulle få veta vad personerna tyckte. Men sa när hon kom upp att de var mina och att jag ville ha tillbaka dem. Vilket jag fick, men inte utan en sur blick.

Dessförinnan hade busschauffören pratat skit om personer som klivit på, om hur de såg ut, vad de hade haft på sig och att de var långsamma på att kliva av eller på. Blev dessutom prat om en tant som kom och bad om hjälp att sätta fast säkerhetsbältet, att hon var korkad etc för att hon inte klarade av det själv.

Detta tog jag såklart med i min rapport om hur jag upplevde resan.

 

Jag vet inte hur många som läser det jag skriver men kanske bör vi ha i åtanke att vara trevliga mot personen som sitter bakom ratten och inte gnälla så mycket om tiderna eller om bussen råkar komma lite sent. Då kanske chaufförerna blir lite mer trevliga och hjälpsamma mot oss som åker, återigen så finns det många chaufförer som redan är det och det var mer riktat till de som inte är det.