Det finns säkert ingen som gillar att skura, eller städa alls för den delen. Men jag HATAR det verkligen och då menar jag HATAR! 
Jag brukar alltid överlåta det till Robert om han är hemma och inte har annat för sig. För jag dammsugar hellre hela lägenheten, tvättar alla kläder i garderoben, putsar alla fönster eller diskar alla glas i vitrinskåpet bara jag slipper skura!

 

Men man blev något less på det när man hade valparna. Minst 3 gånger varje dag skurade jag där inne och bytte tidningar åt dem. 
Sedan dess är skurning en syssla som jag gärna överlåter till någon annan!

 

....jag lider av trypophobia.

Jag har länge trott att jag varit knäpp på grund av det här och att jag var den enda i hela världen som hade denna fobi och det var inte förrän igår som jag fick reda på att denna fobi har ett namn och att jag inte är ensam.
Trypophobia är rädsla för hål.

 

Nu är jag inte så extrem när det gäller detta, jag har inte som vissa jag har läst om, en rädsla för hål i marken och att jag är rädd att jag ska ramla ner.
Det jag inte klarar av är hål med utbuktningar eller liknande i. Det får det att krypa i kroppen på mig, jag vill kräkas, skrika och bara radera det jag sett från hjärnan, samtidigt som jag inte kan sluta titta!

 

För att ni ska förstå lite bättre så bjuder jag på några bilder som får det att krypa i kroppen på mig! Några helt oskyldiga och någon lite värre, dock photoshopad.

 

Det kan ju inte bara vara jag som tycker att det är otroligt irriterande när köksfläkten är igång? Jag kan inte ens koncentrera mig på att äta när den är igång. Fast det kan ju också bero på att den vi har lever om så högt och att vårat kök är så litet så att man nästan sitter bredvid spisen och äter.

 

Jag brukar i alla fall skynda mig att stänga av den så fort jag har lagat maten klart. Och om jag glömmer det så är det det första som jag lägger märke till när jag ska börja äta.
Visst är jag hemma hos någon annan så tänker jag inte på det lika mycket men just hemma hos oss och även hemma hos mamma så hatar jag när den är igång. Hemma hos mamma stänger jag även av fläkten när det inte är mat men det är för att den nästan överröstar en när man ska prata, och då har mamma ändå fått en ny fläkt som ska låta mindre ;p

 

 

 

 

 

Japp jag är mörkrädd och har varit det så länge som jag kan minnas. Men det har alltid varit till och från. Vissa gånger har jag tyckt att det har varit jättemysigt att vara utte och gå på kvällen när det är mörkt, tyst och lugnt medan det har varit lite panikartat andra gånger. Att vara ute och vandra på ön på natten är inte alltid så kul.

 

Hörde av mamma att hon också var mörkrädd när hon var yngre. När hon skulle gå från sin släktings stuga till deras stuga sent på kvällen så sprang hon allt vad hon kunde och tuppade sedan av när hon kom innanför dörren. Men förstår henne, den vägen med skog på båda sidorna av vägen och nästan inga lampor är inte alls trevlig.

Mammas rädsla för mörkret har i alla fall försvunnit idag så får väl hoppas att även jag slipper det i framtiden ;)

 

Kommer under 10 dagar lägga ut en sanning om mig varje dag. Kom och tänka på det en dag förra veckan och har redan skrivit upp några stycken. Såg även att det blivit en trend på facebook och instagram efter att jag kom att tänka på det.

 

Sätter väl igång redan på en gång med första inlägget ;)