Denna vecka känns lite som ett orosmoment för mig. Inte nog med att jag själv är född i vecka 32 (trots att jag vet hur liten risken är att jag själv kommer att föda i samma vecka) men dessutom så är Robert på tävling i Arjeplog, 30 mil bort, tills på söndag och han är även svår att få tag på då han tappade sin telefon i sjön inte lång tid efter att han kom dit.

Men har i alla fall turen att jag kan spendera veckan hemma hos mamma så om något faktiskt skulle hända så är jag i alla fall inte själv.

 

Annars så känns det inte så annorlunda från tidigare veckor. Var tänkt att jag skulle till barnmorskan idag men eftesom jag verkligen inte ville vara hemma själv och Robert hade möjlighet att skjutsa hit mig och hundarna igår så avbokade jag den tiden och fick en ny nästa vecka istället. Men fick bara boka en ny tid om jag var 100% säker på att jag var pigg då hon inte gillade att min järnvärde låg på 100 och hade sjunkit relativt snabbt från 116 till 100. Men tar järntabletter oftare nu och känner mig inte alls så dålig, bara lite trött emellanåt men med min konstiga dygnsrytm just nu som gör att jag somnar sent, vaknar supertidigt, är vaken ett par timmar och sover ett par timmar till och kliver upp mellan 9-11 är det kanske inte så konstigt att jag blir trött sedan på eftermiddagen.