Nu är jag i vecka 28 (27+3) och det är nästan svårt att fatta hur fort det går. Och trots att jag känner mig jättetjock kan jag inte påstå att jag fått en jättestor mage, än så länge. Däremot så går det inte ta miste på att jag är gravid.

Om inte annat så känns det iaf att jag är det då sparkarna bara tycks bli mer och mer intensiva för varje vecka, vilket har sin charm på ett sätt men det kanske inte alltid är det skönaste man kan uppleva.

 

Jag har nu bokat in mitt första möte med barnmorskan här vilket kommer att bli i slutet av nästa vecka. Var även tänkt att jag redan igår skulle gå på föräldrakurs men blev mycket velande fram och tillbaka kvällen innan om jag ens ville fara. Känner mig fortfarande inte redo att träffa en massa folk här eftersom jag vill undvika alla rykten om mig själv så länge som möjligt (löjligt, jag vet, men hade ni bott här hade ni förstått). 

Hur som helst så bestämde jag mig ändå att gå sedan under morgonen men lyckades såklart somna om helt oplanerat och vaknade inte förrän det var 10 minuter kvar tills det skulle börja och då kände jag inte för att stressa iväg dit. 

Men nästa gång kanske och då har jag ju fått träffa barnmorskan en gång innan också och då kan jag ju passa på att berätta hur jag känner inför allt också och kanske få mig en liten hum om vilka de andra mammorna är.