Nu på morgonen så har jag varit till barnmorskan och kollat samt tagit veckans blodprov för det här med hepatosen. Svaren på det borde jag få imorgon eller torsdag men skulle tippa på torsdag eftersom det är då jag brukar få svar om jag lämnat på en tisdag. Sedan får man se vad som händer utifrån det.

Men allt annat såg bra ut och nu kollade vi även mitt järnvärde som inte blivit taget på ett tag och det låg på 124 vilket känns otroligt bra. Blir ändå att fortsätta med järntabletter nu och ett tag efter förlossningen men dessa brustabletter är de mest skonsamma jag hittat så lider inte av att ta dem.

Har nu även gått upp 3kg precis sedan mitt första besök på MVC och känns nästan som om jag skryter om detta varje gång men är mest för att kunna gå tillbaka själv och läsa senare i livet om mina besök eftersom man glömmer så snabbt.

3 kg är inte så mycket och speciellt inte när de för över en vecka sedan konstaterade att bebis vägde runt 3,4kg.

Hon sa att det nog finns många som skulle vilja gå upp lika lite som mig, trots att det inte gjort något om jag gått upp mer då jag var normalviktig (och antar att jag är det än) innan graviditetten. De man brukar rekommendera att inte gå upp så mycket är de som är överviktiga. 

Men faktum att jag inte gått upp så mycket är inget som skadar varken mig eller bebis. Och jag måste ärligt säga att jag känner mig tacksam för att inte ha gått upp så mycket. Inte med tanke på att jag snabbt vill gå ner i vikt sedan och bli smalare, visst det har jag inget emot, utan mer för att jag vet hur jobbigt min syster haft det då hon fått så svullna fötter att hon endast kunnat gå i sönderklippta sandaler sent på hösten under sin senaste graviditet. 

Så jag är otroligt tacksam att jag kunnat gå igenom en hel graviditet utan svullna kroppsdelar eller onda leder på grund av all extra vikt. Är väl egentligen bara sömnsvårigheter som stört mig samt denna klåda jag haft nu de senaste veckorna, men något ska jag väl få tampas med jag också ;)

 

Går även in i vecka 39 idag med endast 13 dagar kvar till BF. Nu vet man inte om det blir igångsättning tidigare på grund av hepatosen, det måste läkaren besluta om då provsvaren kommit in. 

Men kan fortfarande gå över tiden och bli i september istället för denna månad. 

Själv försöker jag ta dagarna som de kommer och tänker att det händer då det händer även om jag kan bli lite less emellanåt men då finns det även stunder då jag känner att jag oroar mig så mycket att jag inte alls vill föda.

Robert är väl den som är mest taggad just nu, kanske för att han känner att han inte kan göra något annat än att hålla sig i närheten utav mig och inte kan fara iväg som han vill. Tur då att han har lite projekt här hemma nu med att skruva igång våran bil så att han håller sig sysselsatt och sedan när bebis är född och han har större möjligheter att åka iväg så får vi se om han ens kommer att ha lust med det ;)