Det finns en del saker som jag skulle vilja göra innan jag dör och en av de sakerna är att adoptera en katt från ett katthem!

Såg ett videoklipp på Facebook igår som min ena kusin delat som handlade just om en katt som blivit adopterad i hög ålder. På klippet stod det kommentarer som att folk tyckt att det var onödigt och slöseri med tid att skaffa en gammal katt eftersom man inte kunde veta hur många år den har kvar. Och visst kan man tänka så, men är det då inte bättre att tänka att det visst är nödvändigt och se glädjen i hur det skulle vara att få ge den här katten ett sådant bra liv som möjligt de år den har kvar?

 

Men sedan vet jag att det kan vara lite mer komplicerat för oss att ta sig an en vuxen katt än vad det är att ta en kattunge med tanke på att vi redan har två katter, två hundar och en bebis på väg. 
Fast däremot så är det ju inte heller bestämt om att adoptera en katt är något som vi kommer att göra just nu eller senare i livet. Utan det jag vet är att Robert är lika positivt inställd till det som jag är och att han inte alls skulle ha något emot att adoptera en katt som redan är vuxen.

Det finns i alla fall ett katthem i Åsele, något som jag vetat om under flera år och har flera gånger under min uppväxt pratat med pappa om att jag skulle vilja hjälpa till där, men det blev aldrig något.

Hur som helst så funderar jag på att bli medlem där nu när vi flyttar dit. Tanken är att kanske ställa upp som jourhem eller alteranativt hitta en katt att adoptera om det visar sig att den passar in i våran lilla familj. ♥