Idag är det världsprematurdagen och tillägnas de barn som fötts för tidigt. 
Jag föddes själv 8 veckor för tidigt så är född i vecka 32 och även om jag fick ligga i kuvös och hade gulsot så var det inga större fel på mig. Vägde mer än de flesta barnen och en av läkarna hade till och med frågat vad jag gjorde på avdelningen.

Men det är inte bara jag i släkten som fötts för tidigt. Min äldsta bror föddes även han i vecka 32 men han var jätteliten, så liten att han fick använda dockkläder och min mormor var rädd att hålla i honom eftersom hon trodde att han skulle gå sönder.

Även min nästäldsta brors barn är född för tidigt men då så tidigt som i vecka 25/26 någon gång. Har kollat på bilderna nu som min bror har och det är svårt att förstå hur otroligt liten han var vid födseln. 
Har bara träffat min brorson en gång och det var förra sommaren men hoppas på att få träffa honom snart igen.

 

Idag är det fler barn som överlever vid för tidig födsel och chanserna ökar hela tiden tack vare forskningen som hela tiden går framåt. 
Så med detta inlägg vill jag tillägna till de som är för tidigt födda och till de med barn, barnbarn eller övrig släkt som är förtidigt födda. Men även till de som jobbar med prematur, antningen på sjukhuset eller med forskning kring ämnet, ni behövs!