Hade oturen att tappa min telefon i golvet i söndags då jag bar upp saker från bilen. Trodde först att den klarat fallet men sedan när jag laddat den en stund och skulle starta den så lyste bara "knapparna" längst ner men skärmen förblev svart. Kunde då urskilja en spricka under skärmen som slagit ut hela skärmen och touchen, men den går att ringa till men inte att svara på...

 

Så nu är jag inne på femte dagen utan telefon och jag har börjat märka hur beroende man är av att ha en. Bara det faktum att ingen kan få tag på mig är ganska irriterande och jag hoppas verkligen inte att jag missar några viktiga samtal från sjukvård eller dylikt medan jag sitter här utan telefon. 
Och vill jag prata med mina föräldrar så får de ringa till Robert på eftermiddagarna och då får man bara hoppas på att han är hemma, vilket inte är allt för ofta.

Sedan saknar man även hur alltiallo telefonen var. Ville man kolla på sociala medier, ja då kunde man göra det. Ville man fördriva tiden med att spela spel när man väntade på något, ja då kunde man göra det med.
Sedan har jag även använt min telefon som anteckningsbok, kalender, klocka, väckarklocka, kamera, ficklampa, uppslagsverk och för att kunna skriva ut bilder trådlöst till mammas skrivare, och säkert våran också då vi har en av samma märke + en massa annat som jag glömt nämna.

 

Det märks att denna manick idag är så mycket mera än en sak som man ringer och tar emot samtal med. Den har ersatt så många olika produkter som vi annars varit så vana att ha runtomkring oss och det är egentligen inget jag har tänkt på förrän nu.

Så jag måste nog erkänna att ja jag är nog en aning beroende av min telefon men jag slår vad om att jag inte är ensam om den saken.
Men jag får se när jag skaffar en ny, ekonomin ligger verkligen på botten just nu men eftersom jag har en del viktiga samtal framöver och folk som måste kunna få tag på mig så får jag väl rota fram någon gammal sak och beställa ett nytt "vanligt" simkort.

 

P.S Jag är fullt medveten om att jag låter som en gnällig tonåring som glömt att det finns ett liv utanför skärmen. ;) D.S