#57 Pojken i randig pyjamas - John Boyne
Originaltitel: The boy in the striped pyjamas
Antal sidor: 175
Utgivningsår: 2006
ISBN: 978-91-32-15871-1
Första meningen: "En eftermiddag när Bruno kom hem från skolan fann han till sin förvåning att Maria, familjens husa - som alltid brukade hålla huvudet nerböjt och aldrig lyfte blicken från golvet - stod i hans rum och drog ut alla hans ägodelar ur garderoben och packade ner dem i fyra stora trälårar, till och med de saker han hade gömt längst in och som tillhörde honom och som ingen annan hade något med att göra."
Bruno bor, tillsammans med sin mamma, pappa och storasyster Gretel, i Berlin. Han älskar livet där för där finns ju huset med fem våningar och hans tre bästa vänner för livet.
Men allt detta förändras då Brunos pappa, f.d soldat men nu kommendant, får ett nytt uppdrag och nu tvingas de att flytta till ett hus med inte fullt lika många våningar och där varken Bruno eller Gretel får lämna gården.
Men allt detta förändras då Brunos pappa, f.d soldat men nu kommendant, får ett nytt uppdrag och nu tvingas de att flytta till ett hus med inte fullt lika många våningar och där varken Bruno eller Gretel får lämna gården.
Livet på det nya stället, som Bruno uppfattar som Allt Svisch, är det värsta han kan tänka sig. Finns det ens någon människa därute som har det värre än honom just nu?
Efter ett tag i det nya hemmet väcks något inom Bruno som han länge glömt och det är hans passion för upptäcksfärder och han beger sig ut på en. Han vill veta mer om människorna han sett från sitt fönster, människorna på andra sidan stängslet och som allihopa går i likadana, randiga pyjamasar.
En stark vänskap byggs sedan upp mellan Bruno och judepojken Shmuel och de blir bästa vänner för livet.
Efter ett tag i det nya hemmet väcks något inom Bruno som han länge glömt och det är hans passion för upptäcksfärder och han beger sig ut på en. Han vill veta mer om människorna han sett från sitt fönster, människorna på andra sidan stängslet och som allihopa går i likadana, randiga pyjamasar.
En stark vänskap byggs sedan upp mellan Bruno och judepojken Shmuel och de blir bästa vänner för livet.
Denna historia lämnar en inte oberörd. Jag har tidigare sett filmen ett par gånger och visste därmed hur den skulle sluta.
Jag har egentligen svårt för såna här böcker, och filmer med för den delen, som handlar om förintelsen. På ett sätt tycker jag att det är en intressant och viktig del av historien men samtidigt har jag svårt att förstå hur människor kunde vara så onda och känslobefriade att de lät dessa stackars människor genomlida detta.
I slutet berättar John Boyne om hans tankar med boken och varför han valde att skriva den ur ett barns naiva perspektiv. Han menar att vi som inte var där när det hände bara kan anta hur det var och precis som Bruno, som ser detta från sitt fönster eller andra sidan stängslet, kan vi bara reflektera över händelserna från håll.
Vi kanske inte är lika naiva som Bruno men när det kommer till att förstå hur dessa människor hade det så kan vi bara göra våra egna antaganden. Vi vet att de hade det dåligt men hur dåligt de egentligen hade det kan vi bara gissa oss till.
I slutet berättar John Boyne om hans tankar med boken och varför han valde att skriva den ur ett barns naiva perspektiv. Han menar att vi som inte var där när det hände bara kan anta hur det var och precis som Bruno, som ser detta från sitt fönster eller andra sidan stängslet, kan vi bara reflektera över händelserna från håll.
Vi kanske inte är lika naiva som Bruno men när det kommer till att förstå hur dessa människor hade det så kan vi bara göra våra egna antaganden. Vi vet att de hade det dåligt men hur dåligt de egentligen hade det kan vi bara gissa oss till.
Jag önskar att jag fick läsa den här boken i skolan men eftersom den kom ut 2006 och jag gick ut 2007 så blev det aldrig så. Dessutom var jag otroligt sen med att se filmen som kom ut 2008 då jag såg den första gången 2012/2013.
Hur som helst så hoppas jag att denna bok får läsas av de som går i skolan nu och att de som gör de kan ta den till sig. Den ska ju trots allt vara skriven för unga, även om jag kan tycka att den passar vuxna minst lika bra!
Betyg: 5/5 En bok som bör läsas av ALLA!
Kommentarer
Trackback
