#41 En engelsman i Paris - Nicolas Barreau

Originaltitel: Das Lächeln der Frauer
Antal sidor:  285
 Utgivningsår: 2013
ISBN: 978-91-37-13961-6
Första meningen: "I November förra året räddade en bok livet på mig."
 
Aurélie Bredin har under en kort period förlorat två av de personer som stått henne närmast, hennes far och hennes pojkvän Claude som valt att lämna henne för en annan kvinna.
Hon går genom Paris gator och känner sig sorgsen men det ändras efter ett besök i en bokhandel. Aurélie är inte den som lever för att läsa böcker men när hon ändå är där känner hon att hon måste köpa en och det blir boken "En engelsman i Paris"
Aurélie vet inte om det är slumpen eller ödet som fått henne att välja just den här boken men när hon börjar på att läsa så märker hon att Hennes restaurang nämns i boken och är inte huvudpersonen lite lik henne själv? Hon äger ju till och med samma klänning!
Aurélie vill nu inget hellre än att få kontakt med och helst träffa författaren till boken för att få svaret på alla sina frågor. Men det tycks vara lättare sagt än gjort och speciellt när den franske redaktören, André Chabanais, som är författarens närmaste kontakt är så slingrande i sina svar om författaren. Aurélie vill till en början inte alls ha så mycket med honom att göra men känner att han är den enda som kan hjälpa henne få kontakt med författaren och det Aurélie då inte vet är att han kommer att spela en mycket större roll än så.
 
Den här boken passar mig perfekt, romantik och Paris, det kan ju inte bli bättre för en Parisälskande romantiker. Däremot så har boken inte en fransk originaltitel och inte en engelsk heller utan en tysk. Har kollat upp det där lite och trots att författaren kommer från Frankrike så verkar originalutgåvan vara på tyska, är det någon som har någon annan fakta om det så hör av er!
Jag gillade den här boken skarpt, till jag kom till slutet. Det var väldigt förutsägbart och även om den slutar lyckligt och romantiskt så tycker jag att redaktören André kom för lindrigt undan och att Aurélies version av saken nästan helt försvann. Den hade varit bättre med en lite större konflikt på slutet och efter det hade man kunnat haft det lyckliga slutet. 
Sedan försökte jag verkligen att lära mig alla franska ord som finns med i texten men det lät minst lika grötigt i skallen som det gjorde när jag försökte uttala orden genom att läsa dem högt för mig själv.
Men hur som helst så är det en feel-good roman som passar utmärkt att läsa på regniga dagar tillsammans med en kopp te och sedan drömma sig bort till underbara Paris.

 
Betyg: 4/5
Om vissa saker varit lite annorlunda så hade det varit 5/5
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0